Fortsätt till huvudinnehåll

Atlantångaren del 2 "om att blanda lågt och högt - ett rationellt byggande?"

Sektion av M/S Kungsholm
Atlantångaren från det tidiga nittonhundratalet blev en inspirationskälla som tydligt inspirerade modernismens arkitekter...
Flygbild Unité d'habitation, Marseille.
...där kanske främsta exemplet på hur atlantångaren inspirerade den moderna bostadsarkitekturen var unite d'habitation ritat av Le Corbusier. Precis som atlantångarna var detta en tredimensionell stad med soldäck på taket...
Pruitt Igoe, St. Loius som revs på grund av social misär
(skapat mestadels av påtvingad ras-segregering och diskriminering) 
...men byggnadstypen fick också ett dåligt rykte med flera skräckexempel på social misär vars tillkomst motiverades med att det var ett rationellt byggande...
Park!? I Brasilía
...där kritiken mot arkitekturen riktade sig främst mot de stora ytorna mellan husen som blev otrygga efter mörkrets inbrott och som till viss mån också krävs mellan hus i denna skalan...
... Motpolen var under samma period ett annat rationellt byggande i den mindre skalan: från Levittown, till Mexico citys villa-sprawl (bilden) det bekväma boendet ett steg upp på klass-stegen...
... Där den låga bebyggelsen medger att husen ställs tätt, med social övervakning av det offentliga rummet som följd...
... Att lägga ihop 1 + 1: I en kombination skulle dessa två typologier kunna komplettera varandra. De låga husen ger tryggheten medan de höga husen ger den befolkningstäthet som krävs för att byggas i de växande städerna ...
... Båda typologier utgör en rationellt produktionsmässigt överlägset nybyggnads alternativ för framtidens svenska städer ... (!?)

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs
Skicka en kommentar
Läs mer

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to
Skicka en kommentar
Läs mer

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från
Skicka en kommentar
Läs mer