Tankar om arkitektur

Håller med om varenda ord i Freija Carlstens och Stefan Hannas debattartikel i Uppsaltidningen den 28/4. Att öppna upp byggandet för medborgare genom vad som kallas för byggemenskaper* är minst sagt på tiden. Exempel i Tyskland visar att denna modell nästan helt kan ersätta det spekulationsdrivna byggandet. För något är fel i dagens byggmarknad när stora byggbolag ostraffat kan bygga dåliga bostäder - dessa går ju att sälja dyrt ändå! För att inte tala om den tråkiga stadsmiljön som blir till när individers personliga touch och initiativ förhindras i stadsrummet, behöver jag här ens nämna industristaden eller kapellgärdet!? Som komplement till Centerpartiets förslag om byggemenskaper vill jag lyfta tre andra förslag på hur staden kan byggas mer personlig. 1. Tillåt villaägare att bygga fler lägenheter på sin tomt, men utan att riva befintlig bostad. En sådan enkel regel bjuder in nya aktörer till ett kreativt byggande. Det är dessutom en rättvis och hållbar utveckling av staden, d

Scen vid Tycho Hedéns väg: En Nissan GTR och en gammal jänkare med V8 står sida vid sida framför stoppljusen. När det blir grönt flyger den japanska bilen ut ur startblocket med en så kallad launch-control. Jänkaren puttrar å sin sida obemärkt iväg i makligt tempo. Jag tänker på alla de historier man hört om denna gata, som av vissa ses som en dragracebana, och om de gångerna dessa upptåg har slutat illa. Några sekunder senare hörs ett signalhorn, som försöker varna när två yngre förmågor går mot röd gubbe. Antagligen trodde de att stoppsignalen som gäller för högersväng också gällde övriga körfält. I ögonvrån ser jag hur två barn springer rakt ut i gatan. Sikten skyms av den väntande trafiken i högerfilen och de ser inte bilen som kommer i 70 km/h. Föraren hann knappt reagera på den unge pojken som springer längst fram. Där ser jag hur pojken flyger till marken samtidigt som en dov smäll hörs. Bilen får stopp först 30 meter senare ungefär där jag står och betraktar scenen