Debatt Uppsalatidningen: På tiden att stadsmiljön tillåts göras mer personlig

Håller med om varenda ord i Freija Carlstens och Stefan Hannas debattartikel i Uppsaltidningen den 28/4. Att öppna upp byggandet för medborgare genom vad som kallas för byggemenskaper* är minst sagt på tiden. Exempel i Tyskland visar att denna modell nästan helt kan ersätta det spekulationsdrivna byggandet. För något är fel i dagens byggmarknad när stora byggbolag ostraffat kan bygga dåliga bostäder - dessa går ju att sälja dyrt ändå! För att inte tala om den tråkiga stadsmiljön som blir till när individers personliga touch och initiativ förhindras i stadsrummet, behöver jag här ens nämna industristaden eller kapellgärdet!? Som komplement till Centerpartiets förslag om byggemenskaper vill jag lyfta tre andra förslag på hur staden kan byggas mer personlig.

1. Tillåt villaägare att bygga fler lägenheter på sin tomt, men utan att riva befintlig bostad. En sådan enkel regel bjuder in nya aktörer till ett kreativt byggande. Det är dessutom en rättvis och hållbar utveckling av staden, då nära hälften av stadens bebodda yta är småhuskvarter, men i dessa bor endast knappa och tynande 20 % av stadens befolkning.

2. Kräv förhöjda bottenvåningar i alla nya hus, med möjlighet att enkelt omvandla till verksamhetslokaler i framtiden. Dagens byggnader kommer under sin livstid sannolikt kunna se staden fördubbla eller rentav tredubbla befolkningen. Det ställer krav på att det vi bygger i dagens småstad ska vara aktuellt i morgondagens storstad. Handel, föreningsverksamhet och arbetsplatser ger också karaktär till stadsmiljöer.

3. Satsa på egenbyggda townhouses. Den typ av egnahemsrörelse som tidigare fanns i detta land skulle kunna få en renässans i staden i form av mer yteffektiva hustyper. Kanske kan det se ut som i illustrationen ovan, där marknära radhus blandas med högre lägenhetsbebyggelse längs huvudstråken som då får fri utsikt över taklandskapet. De kan byggas tillräckligt tätt och till ett självkostnadspris som gör husägande till en folksport igen. Ett exempel vore att bygga mycket av detta i Södra staden (här finns fortfarande gott om lämpliga ytor) och som komplement i befintliga stadsdelar.

Alexander Åkerman, arkitekt, uppsala

*Bygg-gemenskap = form av stads- och bostadsutveckling där enskilda individer och familjer går samman för att planera, bygga och senare bo i ett hus som utformas efter deras smak och behov.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit. Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen. Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

Läs mer

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten. Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Läs mer

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från

Läs mer

Tankar om arkitektur

Leta i den här bloggen