Trump och demokratins sårbarhet

Anti-Putin demonstration i Moskva på Pushkin-torget med liberaler, kommunister, nationalister. Fyra år senare har en stor del av de demonstrerande organisationerna eller deras medlemmar slutit upp bakom Putin.

Valet av Trump som Förenta staternas kommande president upprör - inte minst med tanke på den hatiska presidentvalskampanj som han gick till val på. Så här efter valet tycks många analysera vilken vändning Trumps politik kommer att ta. Ska han anpassa sig mot mittfåran och demokraternas politik, som att ha kvar "obama-care"? Eller ska han genomdriva de radikala - och kontroversiella förslag - han gick till val på (mur mot mexico betald av mexico, stoppa alla muslimer att komma över gränsen, avsäga USAs alla åtaganden gentemot sina allierade).

Det är mycket vi inte vet om Trumps politik. En av få saker vi vet är att han inte drar sig för att så splittring mellan olika nationella/etniska/religiösa/etc grupper. Att peka ut en syndabock på detta sätt kan i värsta fall bli ett effektivt verktyg för att ta fokus från sina egna politiska tillkortakommanden. Nationalism, homofobi och främlingsfientlighet har genom historien visat sig vara ett effektivt sätt att demobilisera majoritetssamhället och i förlängningen demokratin.

Det har exempelvis skett i ökad grad i Ryssland de senaste fyra åren. Med propaganda, diskriminerande lagar, nationalistisk revanschism och homofobi. Om Trump väljer den vägen får vi hoppas att han möter motstånd.