Smalspår del 2. - smart för Uppsalas spårväg?

I Uppsala utreds frågan om återinförandet av spårvagn som en del i att skapa en attraktiv kollektivtrafik i takt med att staden växer. Filmen ovan visar hur det såg ut i staden år 1911.

Det är lätt att bli nostalgisk över gamla filmsnuttar som visar gamla tiders spårvagnsstäder. Notera hur gående år 1911 korsar gatan fritt utan tanke på övergångsställen. Så här i efterhand kan det tyckas tråkigt att spårvägen lades ner - när den idag tycks vara aktuell på nytt.

Något som bör utredas i de nya spårvägsplanerna är faktiskt vilken spårvidd som bör väljas. För i Uppsala finns redan järnväg i form av smalspår 891 mm - samma spårvidd som exempelvis Roslagsbanan, vilken idag transporterar 40 000 passagerare/dag på sitt enkelspår. Att kunna utnyttja samma sorts vagnar för de nya spårvagnslinjerna och för eventuell kollektivtrafik längs de gamla spåren vore därför av ett ekonomiskt intresse (vagnar är dyra och det är dyrt att driva många olika system).

Karta över Uppsala-Lenna järnväg bild från lennakatten.se

Ur ett stadsplaneringsperspektiv finns det faktiskt skäl till att slå vakt om möjligheten att utnyttja Uppsala-Lenna järnväg som en del i kollektivtrafiksystemet:

1. Spåret ligger längs ett av stadens få utbyggnadsområden vedyxa skogen (som ej är jordbruksmark) och längs kommunägd mark som till stora delar går att exploatera. Området har tillgång till stad och E4 via flera olika vägar, vilket underlättar framtida trafiksituation.

2. Spåret är en möjlighet att ge uppsalabor fler tillfällen till rekreation med utflyktsmöjligheter till friluftsaktiviteter som skridsko- och badsjöar, skogsområden mm.

3.  Spåret utgör dessutom ett tydligt stråk i centrala staden som lämpar sig för omfattande stadsutveckling.

Att snabbt kunna få igång den typ av kapacitetsstark kollektivtrafik som i exemplet Roslagsbanan har en hel del fördelar. Frågan är så klart vad som räknas som snabbt. Idag saknas elektrifiering, hållplatser, mötesstationer och spåren är inte heller i bästa skick. Detta kan givetvis byggas ut stegvis och med batteridrivna tågset kan hela sträckan användas från dag 1.

Ett alternativ till smalspår - bygg fyrskensspår - eller helt nya spår som då kanske är billigare!? Bild från Tågbron mellan Haparanda och Finland där spårvidd om 1435 mm och 1524 mm möts. 

Vi kan konstatera att spårsträckningen på sikt kan ha stor betydelse för Uppsalas stadsutveckling och att det vore en fördel om systemet är integrerat med framtida framtida spårvagnstrafik i staden. Det finns exempel på nyproducerade spårvagnar för smalspår i Österrike. Filmen nedan visar också hur elegant ett spårvagnssystem kan integreras i staden med markförlagda elskenor istället för visuellt störande elledningar. De kan smyga fram längs trånga affärsgator, där bussar hade varit för klumpiga, samtidigt som de kan köra snabbt och effektivt där utrymmet tillåter.