Cervenka missar stadsbyggnadspolitikens betydelse.

Jag var 17 år när finanskrisen slog till 2007. Eftersom mina två yngre syskon var basketspelare med engagerade föräldrar brukade jag då få hemmet för mig själv om helgförmiddagarna när resten av familjen var iväg på dessa aktiviteter. Uppdukat på frukostbordet låg för mig en buffé av dags- och veckotidningar. DN, SvD, Unt, the economist, Filter, Fokus med flera. Två dagstidningar och två veckotidningar var standarden. En lokal och en nationell av de förra, samt en svensk och en utländsk av de senare. Detta var tiden innan smartphones och åtminstone jag såg upp till de tryckta orden som jag läste. De stod ostörda och oftast oemotsagda utan att ramas in i den flod av invändningar som dagens sociala medier innebär. Å andra sidan utan styrande och självförstärkande algoritmer. En behållning var då att läsa Andreas Cervenka, som i SvD skrev om de amerikanska subprimelånen den uppblåsta bostadsmarknaden och att en ohållbar uppblåst bostadsmarknad riskerades även här i Sverige. Hans ofta spet...