Fortsätt till huvudinnehåll

Kritisk massa del 3 - Big means Boring

iPad yra i Apples butik på fifth avenue, NYC
Legenden Steve Jobs har i dagarna pensionerat sig från VD-posten hos Apple. Det Jobs lyckats med som få andra är att konstant utmana sitt numera jätteföretag att hela tiden vara innovativt. Många storföretag kör ofta fast i gamla fotspår och gör det de alltid gjort utan ambitionen att göra något innovativt och öppna nya marknader. Revolutionerande produkter kommer ganska sällan. Lyckosagan Apple beror på att de vågat satsa på innovativa produkter som lyckats revolutionera marknaden. Det hände med den första iPoden, det hände med iPhone, det hände också nu senast med iPad. Dessa produkter har alla lyckats revolutionera sina marknader och bokstavligen sopat mattan av allt konkurrenterna kontrat med. Men de har framförallt lyckats stärka varumärket Apple genom deras ikoniska design och kvalité.

Apple är idag världens högst värderade företag. Men hur länge kan Apple fortsätta att vara innovativt och revolutionera marknaden? Kanske ett litet tag till men troligen inte särkilt länge. Om jag får gissa rätt så kommer Apple fortsätta att tillverka kvalitetsprodukter med ikonisk design. Men antalet nya revolutioner kommer att minska och när nyheten om en ny generations iPhone, iPad eller iPod inte längre känns som en jättesensation kommer konkurrenterna att ta marknadsandelar.

Det som så ofta börjar som småföretag med visionära anställda och ett innovativt klimat blir mer och mer kontrollerat i takt med att det växer. Innovationerna blir färre och visionerna blir urvattnade. Stora företag är dömda att bli tråkiga för att sedan gå under. Apple har under Steve Jobs lyckats undgå detta på ett imponerande sätt. Men till och med Apple kommer så småningom bli tråkigt och gå under antingen genom att det köps upp eller fusionerar med ett annat företag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäde...

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på mi...

Allmänhet och kommunfullmäktige gravt vilselett om tätheten för 33 000 nya bostäder i södra Uppsala

Enligt avtalet möjlig placering av de 33 000 bostäderna markerat inom svart streckad linje. I det markerade området mellan Gottsunda och Ultuna kommer sannolikt en stor del av ytan att förbli obebyggd, t.ex natura 2000 området och mycket av SLU:s markägor. Avtalet mellan stat och kommun om ny tågstation i utbyte mot byggandet av 33 000 nya bostäder i stråket mellan Bergsbrunna och Gottsunda bygger på gravt vilseledande illusioner om vilken bebyggelsetäthet som kommer att prägla den framtida bebyggelsen för ca 70 000 invånare. Kommunfullmäktige är vilselett och här tänkte jag förklara hur. Ingående i avtalet finns en promemoria som visar var och hur dessa bostäder ska få plats. Här finns luddiga markeringar på en karta som visar möjlig geografisk placering av bostäderna och här finns också kvantitativa beräkningar om vilken täthet dessa behöver byggas med för att få plats på markytorna som är tillgängliga för ny bebyggelse. Hur stor yta behövs för 33 000 bostäder? I denna p...