Tankar om arkitektur

Katedralskolan med nytt läge för fotbollsplan, ny kvartersbebyggelse och utökade parkeringsmöjligheter i centrala Uppsala. Så kan Uppsala få en bättre parkeringsanläggning (och stadsmiljö) vid Katedralskolan utan att lägga dyra skattepengar på kommunpolitikens parkeringsförslag. Vasaparken intill Katedralskolan är en av Uppsalas mest attraktiva bostadsadresser. Denna plats kan utvecklas och göras ännu mer attraktiv med en kombination av fler bostäder, nya parkeringsgarage, bibehållen skolgårdsyta och samtidigt inbringa stora kommunala intäkter. Detta måste ställas mot kommunstyrelsens idé om att bygga ett underjordiskt garage, som sannolikt är olönsamt, utan att tillföra några ytterligare kvaliteter till området och utan exploateringsintäkter till kommunen.  Det var i våras som kommunstyrelsen i Uppsala beslutade att utreda möjligheterna till att bygga ett underjordiskt parkeringsgarage under Katedralskolans västra markparkering. Tanken är att detta ska bli en av flera parkeringsan...

Planillustration Norra Sunnersta Trädgårdsstaden är i ropet. Även i Uppsala där kommunen planerar en ny trädgårdsstad alldeles norr om villastadsdelen Sunnersta. Planen har gått en vända genom samråd och betonar i sitt nya utförande i högre grad möjligheterna att bygga radhus, där den tidigare versionen hade en högre andel flerfamiljshus. Om andelen småhus maximeras kommer planen innebära ungefär 300 nya småhus, de flesta i radhus och cirka 200 bostäder i flerfamiljshus.  Det finns en hel del fina delar i planen - där de flesta radhus har direkt tillgång till allmänningar och förgårdsmark som fredas från bilparkeringar. Detta är ett stort lyft jämfört med tidigare planerade småhusområden, exempelvis vid Vikvägen i Vårdsätra. I detta område som byggts de senaste 10 åren, saknar 60 radhus och 20 villor en ordentlig allmänning och förgårdsmarken blir till en parkeringszon intill gatan. Det är onödigt torftigt planerat, där gatan av nöd blir vistelseyta. Här borde 3-4 villor mitt i kv...

Vision för nytt restaurangstråk i Uppsala hamn. Krogstråk längs kajer i städers hamnlägen är en särskilt lyckad typ av stadsmiljö. Att på kvällen sakta strosa längs en bilfri kaj och välja restaurang efter meny och stämning på dess uteservering är ofta en större upplevelse än om samma scen flyttats till en vanlig stadsgata. Kanske är det kvällssolen, intrycken från båt och bryggliv, närheten till vatten och en bilfri miljö med ett lugnare tempo som gör det. Kanske är det turistminnen från besök i andra städer, oavsett om det gäller Köpenhamns Nyhavn eller hamnen i någon medelhavsstad. Uppsalas hamn sedd från Islandsbron, med nya terrasserande torgyta mellan Islandsbron och föreslagen ny bebyggelse. Uppsalas lilla hamn alldeles nedströms Islandsbron har också potential att bli ett attraktivt krogstråk med ett bra läge för både kvälls och lunchsol och en kaj stor nog för att rymma både uteserveringar och strosande människor. Men precis som i många andra städer har kajen i Uppsala blivit ...

I en världsordning där allianser försvagas och stormakter som USA, Kina och Ryssland utpressar sina mindre grannar behöver EU ta en större roll för att motverka krig, skydda demokratiska länder och verka för mer av ordning i världen. Det är en roll som USA på många sätt tagit (på andra sätt inte) och det är en roll som behövs.  EU är en stormakt när det kommer till handel men saknar förmågan att erbjuda skydd till sina handelspartners på samma sätt som USA med sin militärmakt och sitt kärnvapenparaply kan. Här saknar EU en motsvarande kapacitet. Det finns ingen EU-armé, någon EU-överbefälhavare som kan ta beslut eller några EU-kärnvapen. Inom EU är försvarsfrågor helt upp till vardera medlemsland att hantera.  Många påpekar att detta är en svaghet med 27 medlemsländer och 27 separata försvarsmakter. Det upplägget missar många stordriftsfördelar i ledning, materielanskaffning, underrättelseinhämtning och möjligheter att investera i avancerade förmågor. Men det hindrar också EU ...

  Vägkorsningar tenderar att bli stora. Till dessa krävs ofta separata svängfiler för att kapaciteten inte ska bli för låg och antalet körfält blir därför fler i korsningen än de är på de anslutande gatorna. Mitt i dessa korsningar uppstår ofta en liten outnyttjad yta fri från fordonstrafik. Denna yta går att utnyttja bättre. Kanske som plats för ett litet monument eller för att möjliggöra en diagonal gång och cykelpassage över korsningen. Bilden ovan visar befintlig situation i korsningen kungsgatan/strandbodgatan i Uppsala med den outnyttjade ytan i mitten markerad. Korsningen är signalreglerad med fyra olika sekvenser (se siffermarkeringarna i bild). Två av sekvenserna gäller vänstersväng då det är rött på alla cykelöverfarter. Vid dessa två tillfällen när det är grönt för vänstersväng skulle det vara möjligt att även tillåta grönt för cykeltrafik diagonalt över korsningen enligt bild nedan. Detta skulle öka kapaciteten hos cykelinfrastrukturen och dramatiskt underlätta cyklande...

  Kvarngärdet, Kapellgärdet, Gränby och Löten. En stadsstruktur som effektivt hindrar rörelser på tvären. Nordöstra Uppsala är ett efterkrigstidens planeringsideal. Det är som att arkitekten Ludwig Hilberseimers diagram för en ideal modern stad från 1945 förverkligats i byggd form där biltrafiken har sitt nät av trafikleder som ansluter med säckgator till bostadsområden som också kopplar mot bilfria grönstråk där gående kan röra sig. På vissa sätt fungerar stadsstrukturen bra. Gång och cykelstråket på Nordvästra sidan av Gränbyparken mot Kvarntorget är bra. Likaså parkstråket genom Kapellgärdet. På Sydöstra sidan om Gränbyparken blev passagen tvärs Tycho Hedéns trafikled aldrig verklighet. Det hade annars varit en gen och trevlig väg mellan Gränby Centrum och centrala Uppsala. Ludwig Hilbersiemers visioner om en stad i landskapet. Grönstråk och trafikleder som separerar bostadsområden. Utformningen av nordöstra Uppsala har hämtat mycket inspiration från Hilberseimers bok: The new c...

  Bofills båge. 4 eller 8 våningar? Foto Håkan Svensson Här i Uppsala har utformningen av detaljplaner ändrats dramatiskt det senaste decenniet både till innehåll och till form. Borta är exempelvis de Romerska siffror som anger högsta tillåtna våningsantal eller siffror i romber som anger högsta tillåtna höjd. Istället har dessa ersatts av ett svårläsligt antal egenskapskrav där reglering av byggnadshöjd men inte våningsantal fortfarande ingår.  Jag trodde först att den ökade svårläsligheten är ett led i att man vill undvika granskning och överklaganden. Men detta skifte är också efter Boverkets rekommendationer där de konstaterar att reglering av våningsantal är svårt och ofta leder till tvister när aktörer hittar oförutsedda kryphål.  Boverkets rekommendationer om reglering av våningsantal. Formulering i plankarta. Istället har Boverket tagit fram rekommendationen att reglera hur många våningar en byggnad upplevs ha mot omgivningen. Ett sådant krav ställs i en nyantage...

Avstånden är storra mellan stadsdelar i Stockholms förortslandskap. Kan mer närhet skapa mer värden? Svensk stadsplanering kan lära mycket av visionen om 15-minutersstaden. Utkast till text skrivet 2021. Jag blev förbannad när jag läste Hans Linds första text om 15-minutersstaden . Kritiken var orimlig. En stad med mer närhet minskar varken möten, utbud eller utesluter besök i andra delar av staden. Tvärtom! Underlag för ett mer specialiserat utbud på fler platser ger anledningar att besöka fler delar av staden. Och att alla i en stad inte kan få 15-minuter till jobb, innebär inte att ambitionen saknar betydelse. I sin andra text undrar Hans Lind vilka förändringar "visionen om 15-minutersstaden" egentligen har på stadsbyggnadspolitiken. I denna replik vill jag visa att de skulle kunna bli stora. För att ge en liten bakgrund är en utgångspunkt i visionen om 15-minutersstaden att vi tänkt helt fel när vi planerat våra städer. Det påstår åtminstone  Carlos Moreno , grundaren ti...

Volvo EX40 en ok elbil. Håkan Samuelsson hade fel när han som VD för Volvo (personbilsföretaget) 2014 gick ut med att Volvo inte tror på rena elbilar. Sedan dess har Volvo  satt upp målet att enbart producera elbilar år 2030 för att sedan backa och även tillåta en del hybrider. Nu har Håkan Samuelsson som åter är VD för Volvo gått ett steg längre och öppnat för att sälja laddhybrider även efter 2035, året då man i EU beslutat att förbjuda försäljning av nya fossila förbränningsmotorer.  Visserligen verkar det som att Volvo lägger ner de egna satsningarna på hybriddrivlinor för att i detta scenario låna in teknik från sina kinesiska syskonbolag. Men jag kan ändå inte värja mig ifrån att utspelet mest är gjort med syftet att lugna dagens fossilbilsköpare. För att sälja fossilbilar och fossilhybrider idag behöver kunderna förvänta sig att tekniken är efterfrågad även om 10 till 15 år. Man behöver också förvänta sig att den fossila infrastruktur i form av tankställen består ett t...

Stannar de Svenska utsläppsminskningarna av kommer vi bli omsprungna av allt från norrmän och kineser. I historien om haren och sköldpaddan har den skrytsamma och retfulla haren alla förutsättningar att vinna kapplöpningen mot den mycket långsammare men mer målmedvetna sköldpaddan. Men övermodigt bestämmer sig haren att den hinner ta en tupplur mitt i loppet och förlorar då tävlingen.  Svensk klimatpolitik har stora likheter med den skrytsamma haren. Vi har långt före de flesta andra länder fasat ut fossila bränslen i vårat elsystem och i uppvärmning av våra byggnader, vi har varit tidiga med koldioxidskatt, återvinning, bioenergi, värmepumpar, energieffektivisering och ett tag var vi även längst fram efter Norge vad gäller elektrifiering av bilparken.  Med den nuvarande regeringen har klimatarbetet stannat upp, med stora utsläppsökningar som följd. Från regeringshåll hörs ett mantra om att Sverige redan ligger så långt före övriga länder att det inte spelar någon roll om...

Från min arbetsplats ser jag ner på Lindvalls oansenliga lilla kaffe-silo. Den som står i vägen och behöver rivas när centralstationen ska utökas med fler spår och plattformar. Även om jag inte dricker kaffe så tycker jag det är tråkigt att kafferosteriet kommer läggas ner på grund av detta. Inga mer dofter, ingen mer kafferök och ännu ett klassiskt Uppsalaföretag som troligtvis aldrig kommer tillbaka. Att denna nedläggning kan ha berott på att kommunen sagt tvärt nej till att låta Lindvalls bygga en ny 19 meter hög ny Silo gör mig arg. Kommunens stadsbyggnadsdirektör Christian Blomberg menar i Unt att 19 meter vore för högt för platsen. Men är denna bedömning verkligen rimlig? Det är lägre än all närliggande bebyggelse som tillkommit senaste 20 åren. Det är lägre än alla de nya bostadskvarteren som byggts söderut längs Kungsgatan, det är 10 meter lägre än det intilliggande kontorshuset Magasin X, 15 meter lägre än Elite hotell och det kommer också bli betydligt lägre än den kommande k...

  En av semesterns mer kompletta husskisser kom egentligen till av en slump. Tidigare hade jag ritat på hus som minimerar byggnadsarean för att kunna bygga mer än ett hus på de tomter där byggrätten begränsar byggnadsarean och höjd, men inte antal bostäder per tomt. Tanken var långsmala tvåvåningshus med en 1.5 meter utkragande övervåning runt om som då kan räknas bort från byggnadsarean givet att de utkragande delarna håller sig 3 meter ovan marknivå. Formen är förstås en lite udda fågel och det är inte helt självklart hur två eller fler långsmala hus med utkragande övervåningar bäst placeras på en vanlig villatomt. Dessutom blir planlösningen lite speciell med en mindre bottenvåning som kanske behöver en stark ute/inne koppling för att kännas generös, vilket också gäller de kompromissade utemiljöerna. Men det är först när man sätter ett sadeltak och rödfärg på denna märkliga volym som man ser likheterna med Ornässtugan - det kanske mest säregna och samtidigt särpräglat Svenska hu...

Varför ser våra städer ut som de gör. Hur påverkar naturliga förutsättningar som geografi? Historisk stadsutveckling? Infrastruktur?  Läran om städers form är något som intresserar mig. Stadens morfologi. Ett intressant förhållande på detta tema som ibland nämns är att städer med relativt tätbebyggda kärnor ofta har relativt glesa ytterområden och vice versa. Det vill säga städer som har glesbebyggda kärnor ofta har relativt tätbebyggda ytterområden. Johan Rådberg är en stadsbyggnadsforskare som pekar på detta. Han gör jämförelsen mellan Paris och London som båda är städer belägna vid en flod i platta landskap. Paris kärna är betydligt mer tätbebyggd än Londons, som är anmärkningsvärt gles. Samtidigt är Paris förorter glesare än Londons. Webbverktyget Population around a point ger oss möjlighet att studera detta genom att vi kan jämföra hur stor befolkning städerna har inom en viss radie. Paris och London är en tacksam jämförelse. Båda städerna har en liknande geografi, vid en flo...