Fortsätt till huvudinnehåll

Let's go shopping!

Tycker det är lite lustigt det som skrivs om kravallerna i England, där upprorsmakarna beskrivs som underklasskids, vars begär för märkeskläder, elektronik och andra statushöjande prylar gör att de samvetslöst går ut och gör räder längs den lokala shoppinggatan. Kanske slänger de också lite brandbomber kring sig. Låt oss för enkelhetens skull skylla kravallerna på detta och förbise alternativa faktorer som att många av dessa upplever utanförskap - de kanske möts med misstänksamhet på grund av att de bor i fel område/ har fel etnicitet/ och fel social tillhörighet o.s.v. Men låt oss för enkelhetens skull skylla på att de inte har råd att konsumera de rätta kläderna eller de senaste elektronikprylarna.

För vilken betydelse har egentligen våra prylar, vår konsumtion, för hur vi betraktas och ser oss själva? Som goda konsumenter ser vi direkt när någon inte följer mönstret. Det kan vara att någon har en lite för gammal bil, kläder som inte följer modet och heminredning som varken är nytt, stilfullt eller trendigt secondhand. Tänk bara fascinationen som skulle uppstå om du upptäckte att någon i din närhet fortfarande hade använde sin gamla Nokia 3310. Vi, jag, du dömer denna person genast och arkiverar denne under rubriken "dålig konsument". Det hela liknar rasism med det enda undantaget att "dåliga konsumenter" har sig själva att skylla.

Denna konsumtionshets får oss att byta ut vår klädgarderob lagom till höstmodet, köpa designade köksprylar vi inte visste att vi behövde och fylla förrådsutrymmen till bristningsgränsen med sånt som inte längre är lika fräscht och nytt. När vi på kvällningen väl sitter framför TV:n och kollar på program som "Ullared" och "Lyxfällan" lugnar vi oss själva med att tänka: "Jag är iallafall inte SÅÅÅh hysterisk!". Efter detta verklighetsförnekande självutlåtande byter vi raskt till "Svenska Hollywood fruar" och börjar i smyg drömma om ett liv utan ekonomiska gränser för vårat shoppingbegär.

Men vad händer med oss om dessa drömmar grusas, om vi istället inte skulle ha råd med att hela tiden hålla vår konsumentstatus på tipptopp. Vad händer om vi inte får råd med "självklarheter" som senaste generationens apple-sortiment, den obligatoriska Thailandresan, anorexia-mobiler och istället får nöja oss med fettma-tv, knapp-mobil, förra säsongens mode och att stanna i Sverige på semestern. Jo vi känner oss lite utanför. Lite som det är att vara medlem i nollmetersklubben när man går i mellanstadiet och avundsjukt lyssnar på sina klasskamrater om deras flygsemestrar till medelhavet och längre ut i världen.

Hela västvärldens ekonomi bygger på konsumtionshets. Om vi inte shoppar blir det ekonomisk kris och med ekonomisk kris blir det ingen shopping. Konsumtionshetsen är det som driver en stor del av ekonomin med löften om lycka när vi är goda konsumenter och hotet om utanförskap ifall vi inte konsumerar.

Som tur är skrämmer utanförskapet oss så mycket att vi gärna jobbar extra för att ha råd med att vara goda konsumenter, vilket i sin tur leder till tillväxt, mer pengar och framförallt mer shopping, vilket i sin tur leder till mer konsumtionshets. Men vad händer när vi kanske snart kollektivt står där med krediter upp till halsen och räknar på budgeten i Lyxfällan? Börjar konsumtionssamhällets gyllene era nå ett slut?




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäde...

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på mi...

Allmänhet och kommunfullmäktige gravt vilselett om tätheten för 33 000 nya bostäder i södra Uppsala

Enligt avtalet möjlig placering av de 33 000 bostäderna markerat inom svart streckad linje. I det markerade området mellan Gottsunda och Ultuna kommer sannolikt en stor del av ytan att förbli obebyggd, t.ex natura 2000 området och mycket av SLU:s markägor. Avtalet mellan stat och kommun om ny tågstation i utbyte mot byggandet av 33 000 nya bostäder i stråket mellan Bergsbrunna och Gottsunda bygger på gravt vilseledande illusioner om vilken bebyggelsetäthet som kommer att prägla den framtida bebyggelsen för ca 70 000 invånare. Kommunfullmäktige är vilselett och här tänkte jag förklara hur. Ingående i avtalet finns en promemoria som visar var och hur dessa bostäder ska få plats. Här finns luddiga markeringar på en karta som visar möjlig geografisk placering av bostäderna och här finns också kvantitativa beräkningar om vilken täthet dessa behöver byggas med för att få plats på markytorna som är tillgängliga för ny bebyggelse. Hur stor yta behövs för 33 000 bostäder? I denna p...