Vi i villa: att omvandla villaområdet

En tänkt utveckling där en villa byggs om till flerbostadshus.
Jag går just nu tredje året på arkitektutbildningen och under våren är det dags för examensarbete. Snart är det dags att börja utforma ens uppgift. Jag har börjat intressera mig för villaområdet och hur det kan utvecklas.

Miljonprogram höger och villaområde vänster. Inkomst, utbildning och
politiskt inflytande skiljer  sig markant mellan dessa två områden.
Något som har sin grund i en segregerande stadsstruktur
Segregation

Villaområdet har i en del växande svenska städer blivit renodlade medelklassreservat. Samtidigt diskuteras boendesegregationen allt flitigare, där den identifierade problemkällan allt som oftast ligger i de så kallade miljonprogramsområdena - de som det ofta skrivs om i tidningarna.

Men jag tror att problemet till stora delar ligger i hur staden är strukturerad, med en indelning mellan flerfamiljshusområden och enfamiljshusområden, periferi och centralitet. Den ekonomiska segregationen som skapas av denna struktur tycks ha gått så pass långt att vi lever i parallella världar, som skiljer välbeställda från utsatta.

Vänster: 35 villor om ca 7 miljoner st. Höger en lika stor markplätt i ett
lika centralt läge värd 300 miljoner.
Bostadssubventioner och byggande

Samtidigt är villorna i många centralt belägna villaområdena antagligen inte ens värda tomtens markvärde. Deras värde hålls ner på grund av omfattande begränsningar i hur de får utvecklas. Dessa begränsningar kan på ett ganska krasst sätt sägas "subventionera" dessa ytkrävande hus, till förtret för en utveckling av flerfamiljshus. Att släppa på dessa regleringar skulle dock kunna innebära en sorts "subvention" för att utveckla nya flerfamiljshus, samtidigt som fler centrala och attraktiva lägen öppnas för bostadsbyggande. Detta kan potentiellt i förlängningen minska markkostnaden i byggprojekt och därmed öka lönsamheten och förhoppningsvis byggtakten.

Stadsutveckling.

I många städer ligger villaområden tätt intill och integrerat med stadskärnorna i gatunätet. Här finns möjlighet att utveckla ny blandstad som kan stärka stadskärnan.


Saker att kartlägga:

1. Ekonomisk segregation mellan stadsdelar - hur sticker villaområdet ut? Forskning om segregation och dess effekter.

2. Vilka möjligheter finns det i att utveckla villaområdet? Stadsutveckling, bostadsbyggande?

3. Vilka förutsättningar finns för en liknande utveckling. Politiska, kulturella och ekonomiska. Försök hitta något sätt att bedöma själva markvärdet i Villaområdet. Undersök vilka ekonomiska möjligheter det finns i att omvandla villor till flerfamiljshus. Vad det kostar att bygga. Hitta svar på frågan varför görs inte detta redan?

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

Bild
På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäde...
Read more »

En transformatorstation

Bild
Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på mi...
Read more »

Allmänhet och kommunfullmäktige gravt vilselett om tätheten för 33 000 nya bostäder i södra Uppsala

Bild
Enligt avtalet möjlig placering av de 33 000 bostäderna markerat inom svart streckad linje. I det markerade området mellan Gottsunda och Ultuna kommer sannolikt en stor del av ytan att förbli obebyggd, t.ex natura 2000 området och mycket av SLU:s markägor. Avtalet mellan stat och kommun om ny tågstation i utbyte mot byggandet av 33 000 nya bostäder i stråket mellan Bergsbrunna och Gottsunda bygger på gravt vilseledande illusioner om vilken bebyggelsetäthet som kommer att prägla den framtida bebyggelsen för ca 70 000 invånare. Kommunfullmäktige är vilselett och här tänkte jag förklara hur. Ingående i avtalet finns en promemoria som visar var och hur dessa bostäder ska få plats. Här finns luddiga markeringar på en karta som visar möjlig geografisk placering av bostäderna och här finns också kvantitativa beräkningar om vilken täthet dessa behöver byggas med för att få plats på markytorna som är tillgängliga för ny bebyggelse. Hur stor yta behövs för 33 000 bostäder? I denna p...
Read more »