Tankar om arkitektur

I detta inlägg vill jag presentera hur smala radhus kan se ut i praktiken med ritningar på flera varianter och mina tankar bakom dessa.  Jag har ofta lyft fram smala radhus som en byggnadstypologi med storpotential att förtäta befintliga stadsmiljöer med. Inte minst på befintliga villatomter där den smala formen passar in i det mellanrum som ofta föreskrivs mellan huvudbyggnad och tomtgräns. Där har jag gjort en konservativ bedömning att man kan få in cirka 200 000 sådana radhus på befintliga villatomter i Stockholms tätort. Jag har också gjort illustrationer för hur detta kan se ut i stadsmiljön, men jag har hittills inte presenterat något mer detaljerat om hur utformningen av själva husen kan se ut. Trots många försök har jag aldrig kommit till skott att presentera skisser och ritningar för detta.  Tidigare skiss för hur ett generiskt villaområde kan förtätas, bland annat med hjälp av smala hus. Men i senaste numret av tidskriften arkitektur (nr 6 2024) presenterades ett jät...

Det är något lockande men också svårt med att utforma ett timrat hus. Egentligen oavsett husets storlek. Exemplen är få där man lyckats få till ett modernt samtida uttryck med timmerstomme. De schweiziska arkitekterna Peter Zumthor och Gion A Caminada tillhör de få som lyckats med detta. Idén med denna skiss var att lägga till en ny stuga på den lilla fäbodgården i norra Dalarna som min Pappa och hans två syskon med familjer delar på. Här finns ett behov av fler sängplatser och en önskan om ett vinterbonat hus som kan användas för skid och vintersemester.  På tomten finns idag 2 timrade stugor, en vedbod och ett hus med dusch, toalett och bastu. Gården ligger i ett gammalt fäbodområde och de två timrade stugorna har tidigare använts i fäbodbruket men senare byggts om till fritidshus. För att passa in på gården och i fäbodmiljön har jag försökt utforma huset likt ett typiskt härbrä som det finns många av på gårdarna runt omkring. De mer slutna härbrä-lika fasaderna vätter mot gårdsp...

Interiör Kirunas gamla stadshus från 1962, ritat av akitekt Arthur von Schmalense. Notera trappan som fungerar som en scen med inbyggd talarstol. Foto: Arild Vågen När jag skriver detta sitter jag i Uppsalas stadshus glasade innergård och väntar på tillkännagivandet av vilken svensk stad som ska utses till europeisk kulturhuvudstad. Det ganska nyligen utbyggda stadshuset med sin glastäckta innergård som samlande plats är betydligt mer inbjudande än vad det var tidigare. Här finns utrymme att bjuda in eller åtminstone närma sig allmänheten vid speciella tillfällen. Tyvärr ställdes husets stora invigning in i samband med oro för koranbränningar som samtidigt skulle ske i centrala Uppsala. Nu när det ska tillkännages vilken stad som tar hem kulturhuvudstadsåret är det ytterligare ett bra tillfälle att använda atriumgården för en mer folklig inramning. Istället ser jag hur de inkommande gästerna stressat knappar in sina personuppgifter på besöksanmälningsdatorerna som står på rad intill s...