Tankar om arkitektur

Sitter på tåget från Umeå mot Uppsala och tänker på höghus. I Ö-vik ser jag det nya Ting1 av Gerth Wingårdh, ett färgsprakande höghus, med ett plotter av glasade balkongkuber. I Ö-vik representerar höghuset en vision om att sätta staden på kartan. Vid kajen har "Foppa" byggt ett nytt höghushotell och uppe längs stadens sluttningar tronar punkthusen. Samma höghusiver finns i Umeå där tre nya höghus ploppat upp i stadens centrala delar de senaste två åren - Bildmuseet, Kulturväven och Utopia gallerian - och fler projekt är i startgroparna. De flesta av dessa höghus är ganska trista och alldagliga i sin arkitektur, med undantag från Bildmuseet som står ut som det enda med arkitektonisk klass. Att dessa alldagliga höghus ska få definiera stadsbilden är inte självklart till stadens bästa. Det går att bygga attraktiva och levande städer utan höghus. I Uppsala där jag kommer ifrån fungerar det utmärkt med regeln att inte bygga högre än till "slottets sockel", d.v.s...

Uppsalas täthet jämfört med Umeå  

Subsidized suburbia A shortage of housing and an insufficient amount of new construction make living increasingly expensive in growing Swedish cities, with Stockholm as the extreme example. In this text I want to discuss an unconventional possibility to ease this problem.  The swedish minister of housing, Stefan Attefall, has during his 8 years in office initiated no less than 65 different investigations of how to improve the housing market and the planning system. The number illustrates the level of urgency that the housing shortage has. It endangers both the growth of the economy and expose inhabitants to social stress as renovictions becomes a more common practice for landlords to earn money. Lots of proposals to solve this problem are being presented. A common opinion in the debate is that this situation is caused by rent control and that the only solution to this problem is to set the market free. It is argued that rent control offers cheap housing for a lucky few...

Aktuellt i Uppsala är ett brobygge över fyrisån vid Ultuna. Alternativen är: 1. g/c bro     2. Bro för kollektivtrafik     3. Bro för alla trafikslag. Bron har två funktioner, den första är att koppla samman södra Uppsala för att kunna etablera ny järnvägsstation i Bergsbrunna och en genare förbindlese med E4. Det andra skälet är att avlasta Kungsängsleden. Ambitionen är att göra Södra Uppsala mer attraktivt så att det blir möjligt att bygga mer flerfamiljsbostäder här, vilket givetvis är en mycket bra ambition. Förbindelser till Stockholm anses med rätta ha stor betydelse för attraktiviteten, där södra Uppsala är avskärmat både från E4 och järnvägsstationer. Vad gäller närheten till Järnväg, går det att ifrågasätta ifall en förbindelse med en framtida järnvägsstation i Bergsbrunna är den bästa lösningen. Avståndet mellan det tätbefolkade Gottsunda och järnvägen i Bergsbrunna är faktiskt längre än till centralstationen. Detta får förstås konsekvenser för kollek...

Uppsala? Jag har ofta hävdat att Uppsala har en lite skadlig småstadsmentalitet, att de politiska visionerna inte gör staden rättvisa. Nu har två radikala förslag kommit från politiskt håll. Det mest uppseendeväckande är skrotandet av månadskortet för stadsbussarna i Uppsala. Istället hänvisas alla kollektivtrafikresenärer till regionkortet som gäller för hela Uppsala län, men till en 50 % högre kostnad än dagens stadsbusskort. Modellen är förstås tagen från SL i Stockholm. I Stockholm finns det poänger med ett regionkort dels på grund av att tätorten utgörs av ett flertal olika kommuner och att majoriteten av resenärerna och målpunkterna finns utspridda i ett större område. I Uppsala län är inte detta fallet. Av länets ca 300 000 invånare bor hälften i Uppsala tätort och det finns ett fåtal orter utanför Uppsala som kan anses vara betydande målpunkter. Majoriteten av länets kollektivresande finns därför inom tätorten, det är också här som det finns underlag till nyinvesteringar i...

Är radhusen fortfarande en outforskad typologi? Ytterligare tankar om radhusets roll i den moderna staden. Urbanisten Jan Gehl brukar i sina föreläsningar alltid återkomma till dessa radhus ovan. Tydligen kallas de "potato rows" i folkmun och ligger mitt i centrala köpenhamn. Här  en bloggpost med fler fina bilder. Varje radhus står på en tomt om cirka 110 kvadratmeter, med en liten förgård mot gatan och en liten bakgård i kvarterets inre. Det intressanta med dessa radhus är hur väl de passar in i det centrala läget. De små minimala tomterna skapar en relativt hög byggd täthet, cirka 1.2 för hela området, vilket är jämförbart med mycket av det som byggs idag. De små tomterna kompenseras delvis av att aktiviteter som sker på förgården kan bre ut sig i gatan. Gatan får därmed också funktionen att vara vistelseyta. Att förgården här blir en aktiv yta beror förstås på att bakgården är trång och skuggig, vilket gör förgården till det bästa alternativet. Ifall man jämför m...

Radhus från 20-talet i Änggården Göteborg. I somras hade jag vägarna förbi Änggården i Göteborg, ett gammalt radhusområde från tjugotalet. Jag måste erkänna att jag har en svaghet för denna typ av radhusstäder. Speciellt med en så vacker arkitektur, där omsorg har lagts på detaljer och entréer som har en känsla av representativ värdighet och stolthet. Själva typologin där enfamiljshus med en privat skyddad trädgård ryms på en mycket liten yta är något som jag tror kan vara ett fullvärdigt och mer hållbart alternativ till glesa villaområden. Kanske den perfekta kombinationen mellan att bo i staden och att äga sitt egna hus. Radhuslänga, 60-tal, i Norby, Uppsala  I dessa radhuslängor har jag bott i en stor del av min uppväxt. Här står husen mot gatan och bakom döljer sig en liten insynsskyddad trädgård. Själva huset är på 170 kvadrat och kan jämföras med en normalstor villa, dock med fördelen av att slippa 1000 kvadratmeter trädgård att ta hand om. Jag vet att det finns e...

Illustration: Lisa Deurell På Archileaks  har Lisa Deurell publicerat ett idéförslag för hur villaområden kan utvecklas. Idén om att villaområden kan omvandlas till levande och täta stadsdelar är jättespännande. Med tanke på all den mark i våra städer som är glesa villaområden och att de inte sällan ligger i attraktiva lägen så förstår man potentialen i ett förslag som detta. Det har dessutom en rättviseaspekt där ett fåtal människor får en orättvist stor del av marken i staden. Jag har tidigare skrivit om hur centrala villaområden troligen är "subventionerade"  och illustrerat hur de kan omvandlas . En omvandling av centrala villaområden till levande och täta stadsdelar är antagligen det mest hållbara sättet att utveckla våra växande städer. Det är hållbart på flera sätt. 1. Det bryter segregerande stadsstrukturer och skapar förutsättningar för en mer socialt blandad stad. 2. Det skapar underlag för lokala affärer och en bättre kollektivtrafik. 3. Det är det mes...

Översiktsplaner i Svenska städer är nästan alltid utformade för att vara tvetydiga, luddiga och ibland intetsägande. På så sätt kan politikerna anpassa berättelsen till de olika aktörer, projekt och politiska poäng som efter hand uppenbarar sig. Det hela är ett system som yttrar sig i en mycket flexibel tolkning av översiktsplanen. De extremt luddiga kartorna över var nya parker och stadsdelar ska anläggas tillåter förändringar. Det kvarter där parken var tänkt att ligga kan lika väl exploateras för bostäder då platsangivelsen i översiktsplanen ska ses som "ungefärlig" och inte direkt bindande. Klatschiga visioner som "promenadstad", "bygga inåt", "bygga den täta staden" kan ofta neutraliseras av andra begrepp som att ny bebyggelse ska "anpassa sig till omgivningen". På ett eller annat sätt inkluderas alla alternativ i översiktsplanen, den som vill kan hitta stöd för i stort sett vad som helst i översiktsplanen, vilket kan bli ett ...

Jag har nyligen hittat en hemsida,  streetmix.net , där det på ett roligt snabbt sätt går att rita upp gatusektioner. Med detta verktyg har jag ritat ett förslag på gatureglering i centrala Uppsala som skulle ge en mer attraktiv Kungsgata och möjligheter till cityexpansion österut. Genomgående gator idag Likt många städer har Uppsala problem med trafiken i stadskärnan. Både trängsel och föroreningar, men kanske framförallt otrevliga gatumiljöer. Det kanske främsta exemplet är Kungsgatan, där trafiken helt dominerar gatubilden och hindrar gatans utveckling till ett attraktivt stadsrum. Gatan överskrider ständigt gränsvärdena för partikelhalter och kommunen riskerar dyra böter. Om man studerar gatustrukturen ser man att trafiken koncentreras till ett fåtal genomgående gator som får ta på sig en stor del av trafiken, vilket leder till gatusektioner likt den för Kungsgatan nedan: Kungsgatan idag. Här syns tydligt hur trafiken dominerar med i princip två körbanor åt v...

Igår fick jag ta emot tredjepris i arkitekttävlingen "mark and underline: lost and found" . 3:e bäst av 44 bidrag är inte helt dåligt. Här är mitt förslag: Juryns motivering:  "På ett enkelt och storlaget sätt har förslagsställaren med is som tillägg förstärkt den barockkaraktär som botaniska trädgården i Uppsala har. Ett problemlösande förslag som öppnar upp och ger liv till platsen även vintertid, och kopplar samman form och rörelse i barockplanen. Förslaget presenteras på ett tilltalande och illustrativt fint sätt. Genomförbarheten går att diskutera, men idén visar på ett nytt, vågat tankesätt."

Sällan får jag tillfälle att visa mina skolprojekt på den här bloggen. Detta bostadsprojekt beläget i en informell stadsdel i Bombay ritade jag i våras, baserat på en månads undersökningar på plats under hösten förra året. Här är några reflektioner från dessa fältstudier och situationen i Bombay: Slum & stad , Bombay & Hündertwasser , Slum-rehab in Mumbai , Dharavi en stad i Bombay