Tankar om arkitektur

De gamla stadsplanerna fyller återigen en betydelsefull roll när städerna börjat byggas inåt. Som analysverktyg i en scenario-baserad planering kan den förnya stadsplaneringen. Innan modernismens intåg i stadsplaneringen var stadsplanen det huvudsakliga planeringsverktyget. En plan som ordnade staden i gatumark, kvartersmark och allmänna platser och parker. I en tid av snabb urbanisering blev stadsplanen ett nödvändigt ramverk för byggandet i staden. Ramverket tillgodosåg mark för skolor och ett kapacitetsstarkt gatunät, medan invånarna fick fritt spelrum att bestämma själva innehållet i staden. Denna tradition som har sitt ursprung i antikens grekland, främjar en formbar stad, som i hög grad kan anpassa sig till behovet vad gäller befolkningsmängd, trafik, produktion och handel. Dock kom modellen att ersättas i och med bilsamhället och den modernistiska planeringens intåg.  Den modernistiska stadsplaneringen grundar sig mycket i Ebenezer Howards idéer om Garden cit...

Nya Gottsunda centrum - en kommunal storsatsning. Granskning av den kommunala storsatsningen på kommers och kulturlokaler i Gottsunda centrum. En del saker förändras fort. För varje gång jag återvänder till Uppsala märker jag av det. Ibland vet man inte riktigt vad som har förändrats - bara att det skett. Andra gånger är det som att alla minnen av hur det var tidigare svepts bort. Allt är nytt och oigenkänligt. Så är det vid nya Gottsunda centrum. Köpcentrumet, en miljö som sällan hamnar i arkitekturtidningarna trots dess stora roll i vardagen och i samhället. Det är här man handlar, käkar lunch, går på klippning och möter bekanta. Gottsunda centrum är en sådan miljö. Den gamla centrumanläggningen har de senaste åren totalrenoverats, med en övervåning och ett kulturhus. Det är kommunala pengar som äger och förvaltar detta, vilket också inbjuder till kritik. Vilken roll har kommunala skattepengar i ett köpcentrum att göra? Särskilt med tanke på stadsdelens historia som en stigm...

Villasprawl eller stadskvarter? - dags för den täta staden 2.0 Behöver vi bo i en förtätad stad? Och vad är fel med att fortsätta bygga utåt? Under sommaren har en debatt om de senaste årens dogm inom stadsbyggnad blossat upp. Är förtätning enbart av godo och har naturnära utglesning fått ett oförtjänt rykte om att vara dyrt och miljöovänligt? Bakgrunden till att stadsförtätning blivit en dogm i dagens stadsplanering bygger dels på ett trendbrott i hur folk väljer att bo och dels på att utglesning oftast kostar. Efter 70-talets utflyttning ut ur städerna har centrala lägen blivit alltmer eftertraktade. Idag finns det inte, även i storstäderna, någon ekonomi att bygga flerfamiljshus i periferin på jungfrulig mark. Kostnader för infrastruktur och betalningsvilja avråder både kommuner och byggföretag att bygga så som tidigare varit praxis under nittonhundratalet. Det råder idag en relativt stor konsensus om att denna strategi har fördelar, t.ex att en tät stad är mindre bilber...

Another viewpoint can transform how we understand space. Could space programming become an open-source practice? Have we forgotten the importance of script and meanings on physical form? Space affects people in two ways. The first is in a physical way, where the forms and dimensions of spaces and objects, together with their relations gives opportunities, a framework, that decides where it is possible to sit, stand, run, walk or eat soup. etc. But this physical side of space is on the other hand also given a cultural meaning. What they are is not only shaped by its physical form, but also how human culture relate towards it. Holy cows appear everywhere in our common way of understanding space. One could say that this is the software-side of space. A software that gives the physical form a meaning. Often set aside is that this software is not a constant. The meaning of spaces can change; the American dream becomes a nightmare suburbia; a street is reduced to a means of transp...

Sitter på tåget från Umeå mot Uppsala och tänker på höghus. I Ö-vik ser jag det nya Ting1 av Gerth Wingårdh, ett färgsprakande höghus, med ett plotter av glasade balkongkuber. I Ö-vik representerar höghuset en vision om att sätta staden på kartan. Vid kajen har "Foppa" byggt ett nytt höghushotell och uppe längs stadens sluttningar tronar punkthusen. Samma höghusiver finns i Umeå där tre nya höghus ploppat upp i stadens centrala delar de senaste två åren - Bildmuseet, Kulturväven och Utopia gallerian - och fler projekt är i startgroparna. De flesta av dessa höghus är ganska trista och alldagliga i sin arkitektur, med undantag från Bildmuseet som står ut som det enda med arkitektonisk klass. Att dessa alldagliga höghus ska få definiera stadsbilden är inte självklart till stadens bästa. Det går att bygga attraktiva och levande städer utan höghus. I Uppsala där jag kommer ifrån fungerar det utmärkt med regeln att inte bygga högre än till "slottets sockel", d.v.s...

Uppsalas täthet jämfört med Umeå  

Subsidized suburbia A shortage of housing and an insufficient amount of new construction make living increasingly expensive in growing Swedish cities, with Stockholm as the extreme example. In this text I want to discuss an unconventional possibility to ease this problem.  The swedish minister of housing, Stefan Attefall, has during his 8 years in office initiated no less than 65 different investigations of how to improve the housing market and the planning system. The number illustrates the level of urgency that the housing shortage has. It endangers both the growth of the economy and expose inhabitants to social stress as renovictions becomes a more common practice for landlords to earn money. Lots of proposals to solve this problem are being presented. A common opinion in the debate is that this situation is caused by rent control and that the only solution to this problem is to set the market free. It is argued that rent control offers cheap housing for a lucky few...

Aktuellt i Uppsala är ett brobygge över fyrisån vid Ultuna. Alternativen är: 1. g/c bro     2. Bro för kollektivtrafik     3. Bro för alla trafikslag. Bron har två funktioner, den första är att koppla samman södra Uppsala för att kunna etablera ny järnvägsstation i Bergsbrunna och en genare förbindlese med E4. Det andra skälet är att avlasta Kungsängsleden. Ambitionen är att göra Södra Uppsala mer attraktivt så att det blir möjligt att bygga mer flerfamiljsbostäder här, vilket givetvis är en mycket bra ambition. Förbindelser till Stockholm anses med rätta ha stor betydelse för attraktiviteten, där södra Uppsala är avskärmat både från E4 och järnvägsstationer. Vad gäller närheten till Järnväg, går det att ifrågasätta ifall en förbindelse med en framtida järnvägsstation i Bergsbrunna är den bästa lösningen. Avståndet mellan det tätbefolkade Gottsunda och järnvägen i Bergsbrunna är faktiskt längre än till centralstationen. Detta får förstås konsekvenser för kollek...

Uppsala? Jag har ofta hävdat att Uppsala har en lite skadlig småstadsmentalitet, att de politiska visionerna inte gör staden rättvisa. Nu har två radikala förslag kommit från politiskt håll. Det mest uppseendeväckande är skrotandet av månadskortet för stadsbussarna i Uppsala. Istället hänvisas alla kollektivtrafikresenärer till regionkortet som gäller för hela Uppsala län, men till en 50 % högre kostnad än dagens stadsbusskort. Modellen är förstås tagen från SL i Stockholm. I Stockholm finns det poänger med ett regionkort dels på grund av att tätorten utgörs av ett flertal olika kommuner och att majoriteten av resenärerna och målpunkterna finns utspridda i ett större område. I Uppsala län är inte detta fallet. Av länets ca 300 000 invånare bor hälften i Uppsala tätort och det finns ett fåtal orter utanför Uppsala som kan anses vara betydande målpunkter. Majoriteten av länets kollektivresande finns därför inom tätorten, det är också här som det finns underlag till nyinvesteringar i...

Är radhusen fortfarande en outforskad typologi? Ytterligare tankar om radhusets roll i den moderna staden. Urbanisten Jan Gehl brukar i sina föreläsningar alltid återkomma till dessa radhus ovan. Tydligen kallas de "potato rows" i folkmun och ligger mitt i centrala köpenhamn. Här  en bloggpost med fler fina bilder. Varje radhus står på en tomt om cirka 110 kvadratmeter, med en liten förgård mot gatan och en liten bakgård i kvarterets inre. Det intressanta med dessa radhus är hur väl de passar in i det centrala läget. De små minimala tomterna skapar en relativt hög byggd täthet, cirka 1.2 för hela området, vilket är jämförbart med mycket av det som byggs idag. De små tomterna kompenseras delvis av att aktiviteter som sker på förgården kan bre ut sig i gatan. Gatan får därmed också funktionen att vara vistelseyta. Att förgården här blir en aktiv yta beror förstås på att bakgården är trång och skuggig, vilket gör förgården till det bästa alternativet. Ifall man jämför m...

Radhus från 20-talet i Änggården Göteborg. I somras hade jag vägarna förbi Änggården i Göteborg, ett gammalt radhusområde från tjugotalet. Jag måste erkänna att jag har en svaghet för denna typ av radhusstäder. Speciellt med en så vacker arkitektur, där omsorg har lagts på detaljer och entréer som har en känsla av representativ värdighet och stolthet. Själva typologin där enfamiljshus med en privat skyddad trädgård ryms på en mycket liten yta är något som jag tror kan vara ett fullvärdigt och mer hållbart alternativ till glesa villaområden. Kanske den perfekta kombinationen mellan att bo i staden och att äga sitt egna hus. Radhuslänga, 60-tal, i Norby, Uppsala  I dessa radhuslängor har jag bott i en stor del av min uppväxt. Här står husen mot gatan och bakom döljer sig en liten insynsskyddad trädgård. Själva huset är på 170 kvadrat och kan jämföras med en normalstor villa, dock med fördelen av att slippa 1000 kvadratmeter trädgård att ta hand om. Jag vet att det finns e...