Tankar om arkitektur

When reading a lot about city-planning you'll most likely come across the term gentrification - that describes how a low income neighborhood gets transformed to a neighborhood for people with higher income. In that process the former low income inhabitants move out of the neighborhood because they can't afford the cost for living there anymore when the neighborhood gets popular. I've been thinking about it and I believe that building-architecture play a role in that too, even tough the problem really lies in the hand of urban planners. But if you think of a random development of apartments... Would you think that you'll find any of the apartments in that devopment more luxurious than the others? Maybe a bit more roomy, but not that much more luxurious. This means that someone who's living in this development can't buy a more luxurious home in the same neighborhood if he suddenly could afford a more luxurious living - so he's got to move out of there and p

Förra veckan var jag arkitkt på riktigt! Jag byggde ett rum för andra att leva i. Jag byggde ett kök - eller rättare sagt vi byggde 7 stycken olika kök tillsammans med "ettor" från konst och design högskolan. Flera av köken som byggdes blev väldigt intressanta, speciellt det köket som min grupp byggde -såklart. När jag tänker på kök så tänker jag på när jag var liten och försökte få uppmärksamhet av mamma när hon stod i köket och lagade mat, bryggde kaffe, diskade. I en bostad är köket det enda nödvändiga rummet - ett rum som man måste ha och va i. Jag gillar kök som man kan vara i, där man kan sitta högt upp på en bänkskiva och prata med den som lagar mat - det är inte i alla kök man kan det. Ofta tvingas man som social deltagare i köket sitta långt nere vid bordet utanför komfortabel samtalshöjd och i många kök finns det överhuvudtaget ingen plats för 2 människor. Detta är inget kök att vara ensam i. Tvärtom! Där finns många sittplatser i olika nivåer och platser - alla i

When I think about why I ended up as a student of architecture I start to think of myself as a 3 year old boy sitting on the balcony watching the cars go by on the street below. When I was 4 years old I could tell the name of the car passing by. Since then I've been sketching cars like a maniac and I became quiet good at it to. But somehow the frequent car motif later changed to drawings of houses and cities... The fascinating cities... with streetlife... weirdos... and history...  Cities are more complex than most of us believe. Yes, it is common knowledge that cities are economic generators. But cities are seldom mentioned as generators of inspiration and because of that we forget to consider that aspect when we develop urban spaces. Why don't we? Many urban developments are sterile-lawn/parking-covered-infinities of unity. Is that a place to find inspiration? No it ain't - and that could be a possible and an invisible problem. Cause I think inspiring environments could

  bild: White arkitekter.  Unt har de senaste veckorna slagit på stort om att Uppsala i år beräknas få över 200 000 invånare och att Uppsala därmed kan kallas storstad. Men om man jämför Uppsala med de andra svenska storstäderna, Malmö, Göteborg och Stockholm så märks en tydlig skillnad. Uppsala når inte upp till dessa städer. Däremot kan man inte riktigt jämföra Uppsala med svenska mellanstora städer heller. Uppsala ligger någonstans mitt emellan i en diffus gråzon och tvekar om att ta steget till att bli en storstad eller inte. När jag följer debatten så tycker jag mig se en identitetskris i staden där ena falangen vill anamma allt som till ytan kan verka storstadsmässigt och den andra vill bevara ”den unika småstadskänslan”. Som vanligt polariseras debatten till att handla om hushöjder, men jag tror att den kan handla om så mycket mer. Vad är en storstad och vad innebär storstadsmässigt för Uppsala? Den kanske viktigaste frågan om vilken typ av stad vi vill bo i saknas

Likt hur Don Qiujote stred mot väderkvarnar så ska jag i den här bloggen, ridandes på min ståtliga springare och med lansen i anfallsposition, angripa det slentrianiserade arkitektursverige. Min förhoppning är att någonstans kunna påverka utvecklingen i arkitekturen och genom skrivandet även bilda mina egna uppfattningar om allt från vad som är snyggt och fult - till vad en stad är för något.