"Ifrågasätt" - Vår generations manifest?

Idag hoppade jag in mitt bland sprudlande kommentarer till en presentation som jag inte hade lyssnat på. Diskussionen flöt iväg till att handla om arkitekturmanifest. Manifestet "Acceptera" kom på tal - det gjorde också vilsenheten hos dagens arkitektkår. Frågan som ställdes var vilken position ska vi som kommande generation arkitekter ta. Ska vi starta något nytt eller ska vi likt äldre generationers arkitekter - ja nu drar jag en grov kam genom arkitektkåren - sälja oss till att "Acceptera" dåliga slutresultat? Och om vi är en generation som står för något nytt, vad ska vi då stå för? Vad är vårat manifest?

Arkitekturströmmningar har alltid definierats av manifest och klatschig retorik. Slagkraftiga retoriska uttryck som "Form follows function", "Ornament and crime", "Less is more", "Less is a bore", "Yes is more", "Acceptera", "A house is a machine for living in", "Lose from Loos" etc. har inte sällan radikaliserats och blivit till en sorts lagar, som arkitekterna måste förhålla sig till. Denna retorik har inte sällan lästs på samma sätt som satan läser sin Bibel. Inget tyder på att vår generations manisfest skulle ha ett annat öde. Den slagkraftiga retoriken krävs dock för att sätta en agenda och starta en strömning. Men samtidigt kommer ordens betydelse att ändras med tidens gång, för att till slut tappa sin ursprungliga mening.

Jag tror och hoppas att min generations arkitekter inte bara rent av "Accepterar" dagens sanningar och ideal utan att ifrågasätta. "Ifrågasätt!" - Är det vår generations stora manifest?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit. Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen. Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs

Läs mer

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten. Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på min to

Läs mer

Enfamiljsområden - en internationell jämförelse

Enfamiljshuset är en grundpelare för stadsbyggande runt om i världen och drömmen om det egna huset med trädgård är stark inom många olika kulturer. Dock kan denna dröm se ut på många olika sätt beroende på var i världen du tittar och som resultat vara olika tillgänglig. I detta inlägg tänker jag ge mig på en internationell jämförelse av våra städers mest glesbebyggda stadstyper - enfamiljshusområdet. Stockholm: I Stockholm utgör villaområden ca 65 % av ytan för stadens bostadsområden, även om villa områdenas andel av stadens bostäder är snarare 15 %. Bostadstätheten i stadens villaområden utgör därmed endast 1/5 del av stadens genomsnittliga bostadstäthet och endast 1/10-del av den genomsnittliga bostadstätheten i stadens övriga stadsdelar. Med denna typ av glesa villamattor blir drömmen om det egna huset en dröm som för de flesta är ouppnåelig och för många av de som når den blir det en källa till hög skuldsättning. I Stockholm är det typiska villaområdet renodlat från

Läs mer

Tankar om arkitektur

Leta i den här bloggen