Tankar om arkitektur

De gamla stadsplanerna fyller återigen en betydelsefull roll när städerna börjat byggas inåt. Som analysverktyg i en scenario-baserad planering kan den förnya stadsplaneringen. Innan modernismens intåg i stadsplaneringen var stadsplanen det huvudsakliga planeringsverktyget. En plan som ordnade staden i gatumark, kvartersmark och allmänna platser och parker. I en tid av snabb urbanisering blev stadsplanen ett nödvändigt ramverk för byggandet i staden. Ramverket tillgodosåg mark för skolor och ett kapacitetsstarkt gatunät, medan invånarna fick fritt spelrum att bestämma själva innehållet i staden. Denna tradition som har sitt ursprung i antikens grekland, främjar en formbar stad, som i hög grad kan anpassa sig till behovet vad gäller befolkningsmängd, trafik, produktion och handel. Dock kom modellen att ersättas i och med bilsamhället och den modernistiska planeringens intåg.  Den modernistiska stadsplaneringen grundar sig mycket i Ebenezer Howards idéer om Garden city, t

Nya Gottsunda centrum - en kommunal storsatsning. Granskning av den kommunala storsatsningen på kommers och kulturlokaler i Gottsunda centrum. En del saker förändras fort. För varje gång jag återvänder till Uppsala märker jag av det. Ibland vet man inte riktigt vad som har förändrats - bara att det skett. Andra gånger är det som att alla minnen av hur det var tidigare svepts bort. Allt är nytt och oigenkänligt. Så är det vid nya Gottsunda centrum. Köpcentrumet, en miljö som sällan hamnar i arkitekturtidningarna trots dess stora roll i vardagen och i samhället. Det är här man handlar, käkar lunch, går på klippning och möter bekanta. Gottsunda centrum är en sådan miljö. Den gamla centrumanläggningen har de senaste åren totalrenoverats, med en övervåning och ett kulturhus. Det är kommunala pengar som äger och förvaltar detta, vilket också inbjuder till kritik. Vilken roll har kommunala skattepengar i ett köpcentrum att göra? Särskilt med tanke på stadsdelens historia som en stigm

Villasprawl eller stadskvarter? - dags för den täta staden 2.0 Behöver vi bo i en förtätad stad? Och vad är fel med att fortsätta bygga utåt? Under sommaren har en debatt om de senaste årens dogm inom stadsbyggnad blossat upp. Är förtätning enbart av godo och har naturnära utglesning fått ett oförtjänt rykte om att vara dyrt och miljöovänligt? Bakgrunden till att stadsförtätning blivit en dogm i dagens stadsplanering bygger dels på ett trendbrott i hur folk väljer att bo och dels på att utglesning oftast kostar. Efter 70-talets utflyttning ut ur städerna har centrala lägen blivit alltmer eftertraktade. Idag finns det inte, även i storstäderna, någon ekonomi att bygga flerfamiljshus i periferin på jungfrulig mark. Kostnader för infrastruktur och betalningsvilja avråder både kommuner och byggföretag att bygga så som tidigare varit praxis under nittonhundratalet. Det råder idag en relativt stor konsensus om att denna strategi har fördelar, t.ex att en tät stad är mindre bilber