Why should every place be a city?

New York den urbana normens ideal? Vy mot central park från Rockefeller center.

Reflektion från seminarium vid Uppsala Universitet om den urbana normen arrangerat av forskningsnoden "Urban & rural space" vid institutionen för kulturantropologi och etnologi den 12:e oktober. Talare är Claes Caldenby, professor i arkitekter vid chalmers, Mats Franzén professor i sociologi vid Uppsala Universitet och Emil Sandström från SLU.

Min analys: Den typ av "metropolisarkitektur" av högexploaterad bebyggelse med tydlig amerikansk influerad storstadskaraktär som idag börjar synas i svenska planer i bla Stockholm och Göteborg (Hagastaden, ”Göte Burj”, Årstadal…) anser Caldenby att vi kan vara utan - och den säljs in med tveksamma budskap. Jag delar nog inte uppfattningen att vi helt bör avstå från en stadsbyggnadsform som frångår den europeiska stadens traditionella 5 våningsskala och den moderna stadsplaneringens fokus på friytor och solljus där alla byggnader ska ha sin egna trädgård, av den anledningen att vi redan har frångått denna tradition i mycket av 60 och 70-talets byggande, exempelvis Stockholm city. Frågan är snarare i vilken omfattning och var vi tillåter dessa undantag. –Stockholms city, Mall of Scandinavia eller Ulleråker?

Mats Franzén fortsätter lite på detta spår och sätter ett finger på exploateringsfokuset i dagens stadsbyggande och hur många andra delar glöms bort, vilket även är negativt för det urbana stadslivet som visionerna vill åt. Här håller jag med – och jag tror att han har en bra poäng när han säger att den urbana normen är exkluderande – det är inte alla sorters städer, stadsliv eller stadsbyggande som räknas: Stockholms innerstad är norm för stadsliv, skala exploatering och publika rum!? Samtidigt så finns den urbananormen eftersom att stadsliv och urbanitet är en saknad kvalitet i dagens städer. Är Stockholms innerstad den hägring där vi som saknar det urbana såg den senast!?

Emil Sandström som går in i diskussionen med uppfattningen av att vi istället har en glesbygdsnorm. Är kanske inte helt övertygande i sina exempel. Dock ska man vara medveten om att bakom den urbana normen finns många andra normer: Villaförortsnormen har antagligen inte avmattats… Och stadsutvecklingen måste kunna navigera även i ett sådant mer motsägelsefullt ”multinormerande” landskap och i de flesta fall kunna väga maximerad exploatering mot plats för utrymme för andra funktioner och kvaliteter som gör en bra stad.
Detta är så klart en allmänt känd kritik. Något som är värt att tänka på i sammanhanget är hur ensidigt Uppsala byggs idag. Ett varv runt nya bussringlinjen går längs stadsutvecklingsområdena: Östra Salabacke, Ulleråker, Rosendal, Börje Tull, Librobäck, Kapellgärdet, Råbyleden och Gränby centrum (uppsalas andra stadskärna). Påfallande likriktning i form av högexploaterade kvarter intill trafikleder… Inte heller alltid så funktionsblandat… Finns det risker med detta och är vi på white en del av denna likriktning? Behöver vi utveckla våra stadsbyggnadsverktyg?


Referat:

Claes Caldenby:

Claes Caldenby gör en dragning om sin hemstad Göteborg - "the post industrial city" - en stad från början byggd som många små samhällen tätt sammanlänkade till olika, idag ofta nedlagda, industrier utspridda i staden. Staden har haft en tydlig dipp från sent 70-tal för att på 90-talet pånyttfödas som ett marknadsfört destinationsmål. Idag har staden tillväxt av befolkning och storslagna planer på högexploaterade stadsdelar i kvartersstadsstruktur där varv och industrier tidigare legat. Husen tillåts på vissa platser gå i höjden - Gothenburg blir Gotham(burg)...

Han tar upp nätverket YIMBY som i Göteborg gått till att bli en maktfaktor i stadens utveckling - en av grundarna återfinns numera som vice ordförande i byggnadsnämnden o.s.v. Caldenby menar att det enda som anses gott nog av YIMBY och andra som förespråkar den täta staden är förslaget om att bygga skandinaviens högsta byggnad med tillhörande kvarter, där förskola hamnar i taklandskap och skolor uteblir för att de anses för skrymmande. Denna åsiktsströmning anser Caldenby vara dålig.

Dåligt enligt Caldenby är även det minimanhattan av kontorshus som Jernhusen föreslår intill centralstationen. Dåligt är även de boenden som byggs på tak i stockholmscity. Bra enligt Caldenby är traditionella landshövdings kvarter - lagom tätt.

Mats Franzén:

Mats Franzén professor i sociologi vid IBU tar sig an den Urbana Hegemonin. Han gör iakttagelsen att stadsbegreppet blivit alltmer uteslutande, som exempel nämner han att städer som Bollnäs eller Katrineholm knappt räknas som städer och att det snart bara är Stockholms innerstad som räknas som stad - miljonprogram, villaområden göre sig icke besvär. Här berättar han om sin uppväxt på Södermalm och om hur hans lekmiljö expanderat från bakgatorna till det intensiva stråket längs Götgatan och Slussen. Bra minnen och bra miljö - tillskillnad från kvarter på Östermalm som han anser vara antisociala där husen separerar gårdar från gatan som blir ett "strosa runt rum".

Sedan går han in på en kritik av dagens stadsbyggnad - hur det till största del handlar enbart om exploatering och att vi glömmer att planera in de delar som utgör en stad (skolor, förskolegårdar, fotbollsplaner, bibliotek, affärer...) där han gör en liknelse med miljonprogramsområden där dessa pusselbitar ofta var en viktig del.

Slutsatsen är att drömmen om det urbana och den urbana hegemonin (obsession of the urban) består i dels en avsaknad av urbanitet (gräset är grönare på andra sidan) och dels en rädsla för förorten och framförallt miljonprogramsförorten.

Emil Sandström SLU:

Går in med en annan ingångspunkt: Städer blir mer glesbygdsmässiga.
Trender som urban farming, bondens marknad, flashiga arkitekturvisioner dränkta i grönska, växande tätortsnära landsbygd och stadsliv vid köpcenter i stadens absoluta utkant och glesbygdens början.

Definition av glesbygd = långa avstånd till service. Även städer börjar få glesbygdsproblem i form av långa avstånd till service när stadsdelscentrum slås igen och stadskärnor utarmas. Jämför med amerikanska städer där man i centrum av städer som LA eller Miami har svårigheter att hitta någonstans att äta.

Statistik: sedan 2013 flyttar fler till glesbygd än vad som flyttar därifrån, dock inte i så hög grad för att kompensera för döende befolkning.

Hipsternorm: Stickar kläder, odlar ekologiskt och pendlar till sommarhus - en gröna vågare som återvänt till staden...

Diskussion:

Varför denna urbana hegemoni?

M: Beror på förändringar hos medelklassen som idag är mindre konservativ än tidigare... - dock märkligt hur förändringar från Stockholm slår igenom i resten av landet...

C: Går att härleda till Paul Krugman "new geography of economics" om städer som tävlar om att attrahera kompetens... Står i Älvsstadens tidiga visioner...

Vad är idealstaden?

M & C: New York

E: De flesta uppskattar nog platsen de själva bor på...

Anna Micro Vikstrand: Är inte den europeiska staden ett ideal längre? Märkligt att vi ska titta på "nystäder"...


Vad saknas i dagens stadsplanering:

M: Social service och social infrastruktur.

C: Professionell självförtroende bland arkitekter och planerare.

E: Generell brist på medvetenhet om ekologiskt fotavtryck och nuvarande ekologiska infrastruktur. Tar upp som exempel kommunala mål om att kommunala verksamheter ska servera lokalproducerad mat - vilket blir problematiskt iom att så många typer av matproduktion i princip saknas i stadens omland.

Frågor:

Digitalisering - uppkoppling trots avstånd - kommer väl att lösa upp behovet av storstaden?

C: Hittills har uppkopplingen orsakat ökade behov av att ses på riktigt.

E: Den trenden att folk flyttar ut finns. Idag kan du jobba med många högkvalificerade jobb så länge du har uppkoppling och kanske bara behöver åka på enstaka möten i staden - om inte de i staden åker ut på möte i glesbygd hos dig istället, vilket händer - finns många som lever så här...

M: Sant. Dock är det än så länge svårt att starta sin karriär så som en ensling ute i skogen. För att starta karriären behöver du fortfarande komma till staden. Du kan bara avsluta karriären ute i skogen. Därutöver törstar människor efter egna erfarenheter - vi kan inte bara förlita oss på hur andra beskriver världen - egna erfarenheter kommer fortfarande vara betydelsefulla. Att flytta till storstaden är en sådan erfarenhet som många söker sig till... och många blir dessutom besvikna...