Tankar om arkitektur

Avstånden är storra mellan stadsdelar i Stockholms förortslandskap. Kan mer närhet skapa mer värden? Svensk stadsplanering kan lära mycket av visionen om 15-minutersstaden. Utkast till text skrivet 2021. Jag blev förbannad när jag läste Hans Linds första text om 15-minutersstaden . Kritiken var orimlig. En stad med mer närhet minskar varken möten, utbud eller utesluter besök i andra delar av staden. Tvärtom! Underlag för ett mer specialiserat utbud på fler platser ger anledningar att besöka fler delar av staden. Och att alla i en stad inte kan få 15-minuter till jobb, innebär inte att ambitionen saknar betydelse. I sin andra text undrar Hans Lind vilka förändringar "visionen om 15-minutersstaden" egentligen har på stadsbyggnadspolitiken. I denna replik vill jag visa att de skulle kunna bli stora. För att ge en liten bakgrund är en utgångspunkt i visionen om 15-minutersstaden att vi tänkt helt fel när vi planerat våra städer. Det påstår åtminstone  Carlos Moreno , grundaren ti...

Volvo EX40 en ok elbil. Håkan Samuelsson hade fel när han som VD för Volvo (personbilsföretaget) 2014 gick ut med att Volvo inte tror på rena elbilar. Sedan dess har Volvo  satt upp målet att enbart producera elbilar år 2030 för att sedan backa och även tillåta en del hybrider. Nu har Håkan Samuelsson som åter är VD för Volvo gått ett steg längre och öppnat för att sälja laddhybrider även efter 2035, året då man i EU beslutat att förbjuda försäljning av nya fossila förbränningsmotorer.  Visserligen verkar det som att Volvo lägger ner de egna satsningarna på hybriddrivlinor för att i detta scenario låna in teknik från sina kinesiska syskonbolag. Men jag kan ändå inte värja mig ifrån att utspelet mest är gjort med syftet att lugna dagens fossilbilsköpare. För att sälja fossilbilar och fossilhybrider idag behöver kunderna förvänta sig att tekniken är efterfrågad även om 10 till 15 år. Man behöver också förvänta sig att den fossila infrastruktur i form av tankställen består ett t...

Stannar de Svenska utsläppsminskningarna av kommer vi bli omsprungna av allt från norrmän och kineser. I historien om haren och sköldpaddan har den skrytsamma och retfulla haren alla förutsättningar att vinna kapplöpningen mot den mycket långsammare men mer målmedvetna sköldpaddan. Men övermodigt bestämmer sig haren att den hinner ta en tupplur mitt i loppet och förlorar då tävlingen.  Svensk klimatpolitik har stora likheter med den skrytsamma haren. Vi har långt före de flesta andra länder fasat ut fossila bränslen i vårat elsystem och i uppvärmning av våra byggnader, vi har varit tidiga med koldioxidskatt, återvinning, bioenergi, värmepumpar, energieffektivisering och ett tag var vi även längst fram efter Norge vad gäller elektrifiering av bilparken.  Med den nuvarande regeringen har klimatarbetet stannat upp, med stora utsläppsökningar som följd. Från regeringshåll hörs ett mantra om att Sverige redan ligger så långt före övriga länder att det inte spelar någon roll om...

Från min arbetsplats ser jag ner på Lindvalls oansenliga lilla kaffe-silo. Den som står i vägen och behöver rivas när centralstationen ska utökas med fler spår och plattformar. Även om jag inte dricker kaffe så tycker jag det är tråkigt att kafferosteriet kommer läggas ner på grund av detta. Inga mer dofter, ingen mer kafferök och ännu ett klassiskt Uppsalaföretag som troligtvis aldrig kommer tillbaka. Att denna nedläggning kan ha berott på att kommunen sagt tvärt nej till att låta Lindvalls bygga en ny 19 meter hög ny Silo gör mig arg. Kommunens stadsbyggnadsdirektör Christian Blomberg menar i Unt att 19 meter vore för högt för platsen. Men är denna bedömning verkligen rimlig? Det är lägre än all närliggande bebyggelse som tillkommit senaste 20 åren. Det är lägre än alla de nya bostadskvarteren som byggts söderut längs Kungsgatan, det är 10 meter lägre än det intilliggande kontorshuset Magasin X, 15 meter lägre än Elite hotell och det kommer också bli betydligt lägre än den kommande k...

  En av semesterns mer kompletta husskisser kom egentligen till av en slump. Tidigare hade jag ritat på hus som minimerar byggnadsarean för att kunna bygga mer än ett hus på de tomter där byggrätten begränsar byggnadsarean och höjd, men inte antal bostäder per tomt. Tanken var långsmala tvåvåningshus med en 1.5 meter utkragande övervåning runt om som då kan räknas bort från byggnadsarean givet att de utkragande delarna håller sig 3 meter ovan marknivå. Formen är förstås en lite udda fågel och det är inte helt självklart hur två eller fler långsmala hus med utkragande övervåningar bäst placeras på en vanlig villatomt. Dessutom blir planlösningen lite speciell med en mindre bottenvåning som kanske behöver en stark ute/inne koppling för att kännas generös, vilket också gäller de kompromissade utemiljöerna. Men det är först när man sätter ett sadeltak och rödfärg på denna märkliga volym som man ser likheterna med Ornässtugan - det kanske mest säregna och samtidigt särpräglat Svenska hu...

Varför ser våra städer ut som de gör. Hur påverkar naturliga förutsättningar som geografi? Historisk stadsutveckling? Infrastruktur?  Läran om städers form är något som intresserar mig. Stadens morfologi. Ett intressant förhållande på detta tema som ibland nämns är att städer med relativt tätbebyggda kärnor ofta har relativt glesa ytterområden och vice versa. Det vill säga städer som har glesbebyggda kärnor ofta har relativt tätbebyggda ytterområden. Johan Rådberg är en stadsbyggnadsforskare som pekar på detta. Han gör jämförelsen mellan Paris och London som båda är städer belägna vid en flod i platta landskap. Paris kärna är betydligt mer tätbebyggd än Londons, som är anmärkningsvärt gles. Samtidigt är Paris förorter glesare än Londons. Webbverktyget Population around a point ger oss möjlighet att studera detta genom att vi kan jämföra hur stor befolkning städerna har inom en viss radie. Paris och London är en tacksam jämförelse. Båda städerna har en liknande geografi, vid en flo...

Den öppna torgytan med glasskiosken i mitten, helt avskärmad från söder av uteserveringar. Den gamla glasskiosken vid Fyris Torg flyttades inför sommaren från det tidigare läget vid Nybron till en yta mitt på torget. Flytten hanterades minst sagt dåligt av kommunen. Till råga på allt fick en annan glassförsäljare ta över det bra läget i gatukorsningen vid Nybron. Jag kan ändå förstå tanken bakom flytten. Glasskioskens tidigare placering har blockerat vyn mot torget söderifrån och detta är kanske en av flera nödvändiga åtgärder för att lyfta torget, som mest är en parkeringsyta idag. Tyvärr lyfter inte torget av den nya sommarmöbleringen med uteserveringar och ny plats för glasskiosken. Söderifrån ligger uteserveringarna så att de blockerar vägen till torget, samtidigt som sikten förtfarande är skymd. För att ta sig till torgytan behöver man kryssa oskyddad från trafiken ut på gatan eller krångla sig i en sicksack-rörelse mellan ett par uteserverings bungalows.  Överstort gatuutrymm...

Illustration av förtätningsmöjligheter i olika typer av villaområden. Hyresgästföreningen med hjälp av Spacescape har släppt en ny rapport om hur man kan bygga riktiga trädgårdsstäder i befintliga villaområden.  Rapporten innehåller en hel del intressanta delar. Man har dels en enkätstudie där man undersöker villaägares åsikter om förtätning i villaområden. Utifrån resultatet av denna bygger man sedan scenarion för förtätningspotential i olika svenska städer och kommer fram till en del intressanta resultat.  Jämfört med mina egna tankar om förtätningspotentialen så föreslår de en ganska modest förtätningsstrategi med enbostadshus om 2 våningar och flerfamiljshus i 3 våningar. Av de förtätningsexempel som illustreras i rapporten tycks tonvikten vara mindre på nya småhus jämfört med mina egna tankar. Här tror jag det är rimligt att lägga en större vikt på komplettering av fler småhus på grund av efterfrågan på dessa. Jag tycker även att man bör tillåta flerbostadshus i 4, 5 e...

Pruitt-Igoe, stadsdel i St.Louis byggd på 1950-talet och rivet 1972-1976 . Uppfattningarna om hur vi bäst hanterar våra utsatta stadsdelar tycks gå isär. När den ena falangen pratar om att riva bostäder pratar den andra falangen om att satsa på att bygga fler bostäder just här. Kanske är konflikten tydligast inom Socialdemokraterna, där företrädare som Lawen Redar pratar om rivningar  medan den nationella politiken föreslår statliga fastighetsbolag som ska förvärva och bygga bostäder i utsatta stadsdelar . Båda förslagen tar utgångspunkt i den fysiska miljöns roll i att motverka sociala problem, vilket såklart inte är helt oviktigt. Däremot kan man ifrågasätta om inte effekten av själva stadsomvandlingen ofta är starkare än miljön de producerar. I värsta fall får man höjda hyror, renovräkningar och en ny utbytt befolkningssammansättning. Vissa kommuner med dyrare bostadsmarknad kan tjäna på att på detta sätt flytta på personer och i bästa fall flytta fattigdomen och problemen utanf...

 I Ardalan Shekarabis förstamajtal lyfte han kampen mot segregationen. Segregationen ska bekämpas och vi ska bygga Sverige till ett mer sammanhållet samhälle. Detta tal präglades såklart av det fruktansvärda illdåd som skedde två dagar tidigare, där tre unga Uppsalabor blev skjutna till döds inne på en frisersalong. Kanske var det därför Shekarabi tycktes lägga en särskild kraft vid orden när han beskrev kampen mot segregationen. Jag gillar så klart budskapet. Men jag litar inte på att socialdemokraterna kommer genomföra några meningsfulla reformer för att komma till rätta med problemet. Känslan förstärks när jag tittar på socialdemokraternas politik mot segregationen. Den ekonomiska segregationen, boendesegregationen, den etniska segregationen och skolsegregationen är känsliga frågor där Socialdemokraterna går försiktigt fram.  Att införa utjämnande skatter så som fastighetsskatt, höjd kapitalskatt eller arvsskatt har aktivt skjutits ned av partiledningen. Inte heller boendes...

Jag var 17 år när finanskrisen slog till 2007. Eftersom mina två yngre syskon var basketspelare med engagerade föräldrar brukade jag då få hemmet för mig själv om helgförmiddagarna när resten av familjen var iväg på dessa aktiviteter. Uppdukat på frukostbordet låg för mig en buffé av dags- och veckotidningar. DN, SvD, Unt, the economist, Filter, Fokus med flera. Två dagstidningar och två veckotidningar var standarden. En lokal och en nationell av de förra, samt en svensk och en utländsk av de senare. Detta var tiden innan smartphones och åtminstone jag såg upp till de tryckta orden som jag läste. De stod ostörda och oftast oemotsagda utan att ramas in i den flod av invändningar som dagens sociala medier innebär. Å andra sidan utan styrande och självförstärkande algoritmer. En behållning var då att läsa Andreas Cervenka, som i SvD skrev om de amerikanska subprimelånen den uppblåsta bostadsmarknaden och att en ohållbar uppblåst bostadsmarknad riskerades även här i Sverige. Hans ofta spet...

Om man ska tro debatten är detta ett klarlagt faktum. Landsbygden är missgynnad och i staden kommer manna från himlen. Men tro mig det är inte alltid så fett i staden heller. En del saler har blivit bättre . Ändå har en hel del saker förbättrats utanför städerna de senaste decennierna. Sopsorteringen hämtas numera vid tomten, bredbandsutbyggnaden ger blixtsnabbt internet i värsta obygden, taxibilar kör skolbarn i skytteltrafik och städernas utbud av handel har de senaste decennierna med stor möda flyttats till den landsbygdsnära stadsgränsen dit det är smidigt att parkera bilen. Ekonomiska orättvisor mellan stad och land . En påtaglig skillnad mellan stad och land är hur tillgångspriser på bostäder förändrats de senaste decennierna. Där värdeökningar på bostäder i städerna i många fall motsvarat helt vanliga löneinkomster som tillkomit över lång tid och fungerat som rena lotterivinsterna för de som varit med på tåget. Att vinna 25000 i månaden i 25 år var vid ett visst tillfälle inklud...

Uppsala kommun har precis klubbat en ny bostadsförsörjningsplan - bostad för alla. Målsättningarna i denna låter bra men är tillräckligt oprecist utformade för att kunna tolkas efter eget tycke. Att kommundelar utgör måttståcken för segregation och varierat bostadsutbud mm öppnar för att tolka det som att dagens Uppsala redan uppfyller målen.  I ”bilaga 3, behovs och marknadsanalys” finns det intressanta diagrammet nedan som visar Uppsalabornas köpkraftiga efterfrågan av nybyggda bostäder. Denna prognos ska enligt beskrivningen inte tas för given men ändå användas för att vägleda kommunens portföljstyrning för kommande bostadsbyggande. Detta riskerar att bli självuppfyllande.  Om kommunen tillåter få nya småhus kommer dessa också att vara mer ekonomiskt otillgängliga än om kommunen tillåter fler småhus. Kommunen har genom planmonopolet ett kraftfullt verktyg att påverka prissättningen på marknaden och jag tror det är ett misstag att anta att denna förmåga inte existerar. ...

Hur skulle en förtätning av olika typer av villaområden kunna se ut? I detta inlägg visar jag förtätningspotentialen i tre olika villaområden. I mitt tidigare inlägg visade jag skisser för 6 smala småhus som passar för förtätning på befintliga villatomter. I detta inlägg visar jag hur dessa hustyper kan användas för att förtäta i olika typer av villaområden. Exemplen nedn visar en typ av maxscenarion givet att befintliga bostadshus bevaras. I verkligheten kan det ta lång tid för dessa maxscenarion att realiseras och i de flesta fall kanske de aldrig gör det, beroende på hur förtätningstrycket utvecklas i framtiden.  Man kan också tänka sig en ännu högre exploatering ifall man tillåter att befintliga villor ersätts med mer kompakt bebyggelse. Men en sådan förtätning är mer kapitalintensiv än den där nya bostäder endast byggs på mark som antingen är obebyggd eller omfattar enklare komplementbebyggelse såsom garage och förrådshus. 1. Kompakt småhusområde i Kungsgärdet Uppsala.  ...

I detta inlägg vill jag presentera hur smala radhus kan se ut i praktiken med ritningar på flera varianter och mina tankar bakom dessa.  Jag har ofta lyft fram smala radhus som en byggnadstypologi med storpotential att förtäta befintliga stadsmiljöer med. Inte minst på befintliga villatomter där den smala formen passar in i det mellanrum som ofta föreskrivs mellan huvudbyggnad och tomtgräns. Där har jag gjort en konservativ bedömning att man kan få in cirka 200 000 sådana radhus på befintliga villatomter i Stockholms tätort. Jag har också gjort illustrationer för hur detta kan se ut i stadsmiljön, men jag har hittills inte presenterat något mer detaljerat om hur utformningen av själva husen kan se ut. Trots många försök har jag aldrig kommit till skott att presentera skisser och ritningar för detta.  Tidigare skiss för hur ett generiskt villaområde kan förtätas, bland annat med hjälp av smala hus. Men i senaste numret av tidskriften arkitektur (nr 6 2024) presenterades ett jät...