Tankar om arkitektur

"Åsiktskorridoren" trendar just nu i mitt twitterflöde (Ivar Arpi?). Där ordet korridor får representera en exkluderande rumslighet, som diskvalificerar de med "fel" åsikter. Jag kan själv vara lite skeptiskt till generaliserande begrepp som åsiktskorridoren eller PK-maffian, för att de använts på ett sätt som skapar motsättningar mellan grupper, där "PK-maffian" i värsta fall kan liknas vid "alla som inte tycker som oss". Begreppen har här också en slagkraft, just för att de är applicerbart polariserande och väl passliga i en populistisk retorik som t.ex skulle kunna vara hämtad från dagens Polen. Men det finns också en paradox med dessa begrepp. Där "åsiktskorridoren" eller "PK-maffian" i sitt synliggörande av hur "fel" åsikter diskvalificeras av olika grupper, samtidigt å sin sida försöker diskvalificera andras handlingar. Ur en arkitekts synvinkel är det ju intressant att det byggda rummets ställning i den p

De sexuella masstrakasserierna (!?) vid nyårsfirandet i tyska staden Köln är i sig ingenting unikt, runt om i världen är miljarder kvinnor väl medvetna om den överhängande risken att utsättas för våldtäkt och trakasserier av såväl enstaka män som män i mobb. Till skillnad från män tvingas de anpassa livet efter denna omständighet, som att alltid behöva manligt sällskap sena kvällar, hindras från att åka kollektivt eller inte kunna uträtta sina behov nattetid. Vid samma tid, samma plats och bland samma människor är risken för en MAN att bli trakasserad, våldtagen eller rånad i stort sett helt försumbar. Jag fick själv uppleva denna kontrast under en månads studieresa i Indien, då jag ofta beklagade mig över att inte kunna undvika mina kvinnliga klasskamraters sällskap så fort jag gick ut. Utan mitt sällskap var risken stor att de skulle antastas av tafsande män som sträcker ut sina händer i skydd av det kompakta folkvimlet på gatorna. Själv hade jag inga problem att röra mig längs ga

Sektion av M/S Kungsholm Atlantångaren från det tidiga nittonhundratalet blev en inspirationskälla som tydligt inspirerade modernismens arkitekter... Flygbild Unité d'habitation, Marseille. ...där kanske främsta exemplet på hur atlantångaren inspirerade den moderna bostadsarkitekturen var unite d'habitation ritat av Le Corbusier. Precis som atlantångarna var detta en tredimensionell stad med soldäck på taket... Pruitt Igoe, St. Loius som revs på grund av social misär (skapat mestadels av påtvingad ras-segregering och diskriminering)  ...men byggnadstypen fick också ett dåligt rykte med flera skräckexempel på social misär vars tillkomst motiverades med att det var ett rationellt byggande... Park!? I Brasilía ...där kritiken mot arkitekturen riktade sig främst mot de stora ytorna mellan husen som blev otrygga efter mörkrets inbrott och som till viss mån också krävs mellan hus i denna skalan... ... Motpolen var under samma period ett annat ratio

Nya Karolinska - den idag styrande modellen för sjukhusarkitektur Om hur Nya Karolinska sjukhuset som formidé blivit styrande i svensk sjukhusarkitektur - och varför det mycket väl är ett felsteg. När jag var yngre intresserade jag mig för bildesign till den grad att jag formligen andades ut nya designskisser av bilar - oftast porträtterade snett framifrån och nästan alltid med en välvd front och en smått välvd framruta. I en bok om bildesign läste jag om designern Ercole Spada, vars signum också var en välvd framruta och därutöver en ofta tvärt kapad bak. Bildesign blir lätt nedkokt till en såpass enkel och intelligens-befriad formel. (jovisst kräver bildesign ett funktionstänk också; tips: vi lär få se fler bilar med långa hjulbaser när vi går mot eldrift) Till slut tröttnade jag på denna extremt trendkänsliga och form-fokuserade bransch - måttet blev för mig rågat när alla bilar ritades med en starkt framåtlutandes midjelinje för att signalera fart. Som tur är tycks vi

Artificiella träsk - den attraktiva ekosystemtjänsten? Ekosystemtjänster är just nu i ropet i stadsplaneringen och bygger på hur formandet av naturen i staden kan skapa värden som går att mäta, dels i fastighetsvärden, men också i de tjänster som ekosystemen ger oss såsom vatten, mat, hälsa, rekreation, dagvattenhantering. Men hur pass vidsynt är denna ideologi och vad blir resultatet i den faktiska planeringen? I UNT var det en debattartikel som kallades "Bryt korridorstaden"  som tog upp de historiskt tvära kasten i stadsbyggnadsideologin som har format och fortfarande formar staden Uppsala. I artikeln angrep arkitekten Jonas Sjögren hur "stadskorridoren" eller rättare sagt visionen om 1800-talets stadsgata blivit ideal i dagens Uppsala som ett tvärt kast gentemot de värderingar som uppkom med funktionalismen under 30-talet och vidare in i miljonprogrammet. På sätt och vis är idéer och ideologier mycket kraftfulla redskap som formar både samhälle och arki