Fortsätt till huvudinnehåll

Markvärde och omvandling del 4. Vinster för bostadsrättsägaren


När staden idag utvecklas så sker det oftast genom ny bebyggelse på ny mark eller genom att existerande hyresfastigheter utvecklas. Bostadsrättsföreningar är dock konservativa när det kommer till fastighetsutveckling, men behöver de vara det?

Ett exempel på stadsdelar där markvärdet är tillräckligt hög för att få bostadsrättsföreningar att vidareutveckla sina fastigheter är Fålhagen i Uppsala. Beläget alldeles intill resecentrum och ytterligare ett stenkast ifrån city så är detta område super attraktivt. I kvarteren finns dessutom gott om mark som kan bebyggas med nya hus. Att få till ett sådant bygge kräver en hel del energi från en bostadsrättsförening och förmodligen står starka åsikter i konflikt med varandra. Å andra sidan finns det i detta fall mycket pengar att tjäna på att utveckla fastigheten. Om tillåtelse gavs att bygga en huskropp i fem våningar längs med gatan i kvarteret i bilden ovan, skulle denna trettiometersremsa mark troligtvis vara värd cirka 8 miljoner. Fördelat på de uppskattningsvis trettio lägenheterna (troligen färre) så får varje lägenhetsinnehavare 250 000 kr (troligen mer).

I ett annat lite större kvarter i Fålhagen är möjligheterna att bygga nya hus ännu större. Här finns potential att dubblera antalet lägenheter i kvarteret. Detta skulle kunna innebära att de nuvarande boende kan tjäna uppemot en halvmiljon på att låta kvarteret utvecklas med ny bebyggelse. Värdet på de befintliga lägenheterna skulle antagligen inte minska av en sådan åtgärd, tvärtom skulle stadsdelens attraktivitet antagligen öka om det blev mer plats för butiker, restauranger och caféer.

Pengar, pengar.

En halv miljon är mycket pengar och samtidigt lite, 250 000 är ännu mindre. Bara osäkerheten om att dessa nya byggnader skulle kunna påverka värdet på ens lägenhet skulle nog få många att tveka inför ett sådant beslut och mycket handlar säkert också om utformningen på bebyggelsen, hur ser det ut? Vad händer med parkeringarna, med trädgården, solljus o.s.v? Jag tror inte att någon förening kommer att börja bygga nya hus på sina fastigheter bara för att de vet att de kan tjäna snabba pengar. Tvärt om tror jag att vetskapen om detta inte skulle ändra särskilt mycket på några år framåt. Men efter ett tag när frågan mognat, boendesammansättningen förändrats och markpriserna ökat kan det börja ploppa upp ny bebyggelse i kvarteren och om en börjar följer antagligen fler föreningar efter.

 Visioner, visioner.

Men för att föreningar ska börja behandla frågan så måste de antagligen få idén. Här kan stadsbyggnadskontoret göra många saker, både visionärt om hur stadsdelen kan förändras och att underlätta planfrågor. Tillexempel bör de vara extremt tydliga med att kvarteren får bebyggas om en sådan utveckling ses som önskvärd. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Historiska stadsplaner i Uppsala: en kontra-faktisk historieskrivning

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäde...

En transformatorstation

Snygg inklädnad - dum yta... I stadsdelen Kungsängen i Uppsala står den här transformatorstationen. Tycker att den rostiga inklädnaden är förbaskat cool och troligen kommer det att bli ännu coolare när den är helt inklädd av klängväxter. Men varför har de lagt järnvägssten på marken? Den är otymplig och mer än avskräckande att gå på - det är ett underlag som formligen skriker - det är dumt att gå här! - Du ska inte gå här! Det hade ju varit trevligt om människorna i detta område kunde få en till liten parkyta där istället, det skulle de behöva. Jag undrar vad det är som får arkitekter att ta ett sådant beslut under dessa omständigheter. Man förstår ju att  det kan finnas omständigheter då det är motiverat att otillgängligöra värdefull yta genom att strö ut järnvägssten.  Men inte i ett område som behöver fler parker. Kanske gick det till så här när arkitekterna beslutade om järnvägssten: "- Vanligt gräs är ju snyggt men jag har en stor hög med järnvägssten hemma på mi...

Allmänhet och kommunfullmäktige gravt vilselett om tätheten för 33 000 nya bostäder i södra Uppsala

Enligt avtalet möjlig placering av de 33 000 bostäderna markerat inom svart streckad linje. I det markerade området mellan Gottsunda och Ultuna kommer sannolikt en stor del av ytan att förbli obebyggd, t.ex natura 2000 området och mycket av SLU:s markägor. Avtalet mellan stat och kommun om ny tågstation i utbyte mot byggandet av 33 000 nya bostäder i stråket mellan Bergsbrunna och Gottsunda bygger på gravt vilseledande illusioner om vilken bebyggelsetäthet som kommer att prägla den framtida bebyggelsen för ca 70 000 invånare. Kommunfullmäktige är vilselett och här tänkte jag förklara hur. Ingående i avtalet finns en promemoria som visar var och hur dessa bostäder ska få plats. Här finns luddiga markeringar på en karta som visar möjlig geografisk placering av bostäderna och här finns också kvantitativa beräkningar om vilken täthet dessa behöver byggas med för att få plats på markytorna som är tillgängliga för ny bebyggelse. Hur stor yta behövs för 33 000 bostäder? I denna p...