Tankar om arkitektur

Pruitt-Igoe, stadsdel i St.Louis byggd på 1950-talet och rivet 1972-1976 . Uppfattningarna om hur vi bäst hanterar våra utsatta stadsdelar tycks gå isär. När den ena falangen pratar om att riva bostäder pratar den andra falangen om att satsa på att bygga fler bostäder just här. Kanske är konflikten tydligast inom Socialdemokraterna, där företrädare som Lawen Redar pratar om rivningar  medan den nationella politiken föreslår statliga fastighetsbolag som ska förvärva och bygga bostäder i utsatta stadsdelar . Båda förslagen tar utgångspunkt i den fysiska miljöns roll i att motverka sociala problem, vilket såklart inte är helt oviktigt. Däremot kan man ifrågasätta om inte effekten av själva stadsomvandlingen ofta är starkare än miljön de producerar. I värsta fall får man höjda hyror, renovräkningar och en ny utbytt befolkningssammansättning. Vissa kommuner med dyrare bostadsmarknad kan tjäna på att på detta sätt flytta på personer och i bästa fall flytta fattigdomen och problemen utanf...

 I Ardalan Shekarabis förstamajtal lyfte han kampen mot segregationen. Segregationen ska bekämpas och vi ska bygga Sverige till ett mer sammanhållet samhälle. Detta tal präglades såklart av det fruktansvärda illdåd som skedde två dagar tidigare, där tre unga Uppsalabor blev skjutna till döds inne på en frisersalong. Kanske var det därför Shekarabi tycktes lägga en särskild kraft vid orden när han beskrev kampen mot segregationen. Jag gillar så klart budskapet. Men jag litar inte på att socialdemokraterna kommer genomföra några meningsfulla reformer för att komma till rätta med problemet. Känslan förstärks när jag tittar på socialdemokraternas politik mot segregationen. Den ekonomiska segregationen, boendesegregationen, den etniska segregationen och skolsegregationen är känsliga frågor där Socialdemokraterna går försiktigt fram.  Att införa utjämnande skatter så som fastighetsskatt, höjd kapitalskatt eller arvsskatt har aktivt skjutits ned av partiledningen. Inte heller boendes...

Jag var 17 år när finanskrisen slog till 2007. Eftersom mina två yngre syskon var basketspelare med engagerade föräldrar brukade jag då få hemmet för mig själv om helgförmiddagarna när resten av familjen var iväg på dessa aktiviteter. Uppdukat på frukostbordet låg för mig en buffé av dags- och veckotidningar. DN, SvD, Unt, the economist, Filter, Fokus med flera. Två dagstidningar och två veckotidningar var standarden. En lokal och en nationell av de förra, samt en svensk och en utländsk av de senare. Detta var tiden innan smartphones och åtminstone jag såg upp till de tryckta orden som jag läste. De stod ostörda och oftast oemotsagda utan att ramas in i den flod av invändningar som dagens sociala medier innebär. Å andra sidan utan styrande och självförstärkande algoritmer. En behållning var då att läsa Andreas Cervenka, som i SvD skrev om de amerikanska subprimelånen den uppblåsta bostadsmarknaden och att en ohållbar uppblåst bostadsmarknad riskerades även här i Sverige. Hans ofta spet...

Om man ska tro debatten är detta ett klarlagt faktum. Landsbygden är missgynnad och i staden kommer manna från himlen. Men tro mig det är inte alltid så fett i staden heller. En del saler har blivit bättre . Ändå har en hel del saker förbättrats utanför städerna de senaste decennierna. Sopsorteringen hämtas numera vid tomten, bredbandsutbyggnaden ger blixtsnabbt internet i värsta obygden, taxibilar kör skolbarn i skytteltrafik och städernas utbud av handel har de senaste decennierna med stor möda flyttats till den landsbygdsnära stadsgränsen dit det är smidigt att parkera bilen. Ekonomiska orättvisor mellan stad och land . En påtaglig skillnad mellan stad och land är hur tillgångspriser på bostäder förändrats de senaste decennierna. Där värdeökningar på bostäder i städerna i många fall motsvarat helt vanliga löneinkomster som tillkomit över lång tid och fungerat som rena lotterivinsterna för de som varit med på tåget. Att vinna 25000 i månaden i 25 år var vid ett visst tillfälle inklud...

Uppsala kommun har precis klubbat en ny bostadsförsörjningsplan - bostad för alla. Målsättningarna i denna låter bra men är tillräckligt oprecist utformade för att kunna tolkas efter eget tycke. Att kommundelar utgör måttståcken för segregation och varierat bostadsutbud mm öppnar för att tolka det som att dagens Uppsala redan uppfyller målen.  I ”bilaga 3, behovs och marknadsanalys” finns det intressanta diagrammet nedan som visar Uppsalabornas köpkraftiga efterfrågan av nybyggda bostäder. Denna prognos ska enligt beskrivningen inte tas för given men ändå användas för att vägleda kommunens portföljstyrning för kommande bostadsbyggande. Detta riskerar att bli självuppfyllande.  Om kommunen tillåter få nya småhus kommer dessa också att vara mer ekonomiskt otillgängliga än om kommunen tillåter fler småhus. Kommunen har genom planmonopolet ett kraftfullt verktyg att påverka prissättningen på marknaden och jag tror det är ett misstag att anta att denna förmåga inte existerar. ...

Hur skulle en förtätning av olika typer av villaområden kunna se ut? I detta inlägg visar jag förtätningspotentialen i tre olika villaområden. I mitt tidigare inlägg visade jag skisser för 6 smala småhus som passar för förtätning på befintliga villatomter. I detta inlägg visar jag hur dessa hustyper kan användas för att förtäta i olika typer av villaområden. Exemplen nedn visar en typ av maxscenarion givet att befintliga bostadshus bevaras. I verkligheten kan det ta lång tid för dessa maxscenarion att realiseras och i de flesta fall kanske de aldrig gör det, beroende på hur förtätningstrycket utvecklas i framtiden.  Man kan också tänka sig en ännu högre exploatering ifall man tillåter att befintliga villor ersätts med mer kompakt bebyggelse. Men en sådan förtätning är mer kapitalintensiv än den där nya bostäder endast byggs på mark som antingen är obebyggd eller omfattar enklare komplementbebyggelse såsom garage och förrådshus. 1. Kompakt småhusområde i Kungsgärdet Uppsala.  ...

I detta inlägg vill jag presentera hur smala radhus kan se ut i praktiken med ritningar på flera varianter och mina tankar bakom dessa.  Jag har ofta lyft fram smala radhus som en byggnadstypologi med storpotential att förtäta befintliga stadsmiljöer med. Inte minst på befintliga villatomter där den smala formen passar in i det mellanrum som ofta föreskrivs mellan huvudbyggnad och tomtgräns. Där har jag gjort en konservativ bedömning att man kan få in cirka 200 000 sådana radhus på befintliga villatomter i Stockholms tätort. Jag har också gjort illustrationer för hur detta kan se ut i stadsmiljön, men jag har hittills inte presenterat något mer detaljerat om hur utformningen av själva husen kan se ut. Trots många försök har jag aldrig kommit till skott att presentera skisser och ritningar för detta.  Tidigare skiss för hur ett generiskt villaområde kan förtätas, bland annat med hjälp av smala hus. Men i senaste numret av tidskriften arkitektur (nr 6 2024) presenterades ett jät...

Det är något lockande men också svårt med att utforma ett timrat hus. Egentligen oavsett husets storlek. Exemplen är få där man lyckats få till ett modernt samtida uttryck med timmerstomme. De schweiziska arkitekterna Peter Zumthor och Gion A Caminada tillhör de få som lyckats med detta. Idén med denna skiss var att lägga till en ny stuga på den lilla fäbodgården i norra Dalarna som min Pappa och hans två syskon med familjer delar på. Här finns ett behov av fler sängplatser och en önskan om ett vinterbonat hus som kan användas för skid och vintersemester.  På tomten finns idag 2 timrade stugor, en vedbod och ett hus med dusch, toalett och bastu. Gården ligger i ett gammalt fäbodområde och de två timrade stugorna har tidigare använts i fäbodbruket men senare byggts om till fritidshus. För att passa in på gården och i fäbodmiljön har jag försökt utforma huset likt ett typiskt härbrä som det finns många av på gårdarna runt omkring. De mer slutna härbrä-lika fasaderna vätter mot gårdsp...

Interiör Kirunas gamla stadshus från 1962, ritat av akitekt Arthur von Schmalense. Notera trappan som fungerar som en scen med inbyggd talarstol. Foto: Arild Vågen När jag skriver detta sitter jag i Uppsalas stadshus glasade innergård och väntar på tillkännagivandet av vilken svensk stad som ska utses till europeisk kulturhuvudstad. Det ganska nyligen utbyggda stadshuset med sin glastäckta innergård som samlande plats är betydligt mer inbjudande än vad det var tidigare. Här finns utrymme att bjuda in eller åtminstone närma sig allmänheten vid speciella tillfällen. Tyvärr ställdes husets stora invigning in i samband med oro för koranbränningar som samtidigt skulle ske i centrala Uppsala. Nu när det ska tillkännages vilken stad som tar hem kulturhuvudstadsåret är det ytterligare ett bra tillfälle att använda atriumgården för en mer folklig inramning. Istället ser jag hur de inkommande gästerna stressat knappar in sina personuppgifter på besöksanmälningsdatorerna som står på rad intill s...

Urbana Villor i Malmö. 1 lägenhetshus och 2 radhus på 500 kvm tomt. Stora tomtstorlekar är en viktig aspekt av det moderna stadsbyggandet. Så till den grad att vi tappat förmågan att nyttja mindre tomter.  Att det moderna stadsbyggandet skett på stora tomter är dels en konsekvens av de större mängder kapital som kommit med industrialisering och välfärdsstat, vilket varit en förutsättningar för att storskaligt byggande överhuvudtaget ska vara möjligt. Stora tomter är också en konsekvens av ett rationaliserat byggande som hanterar trapphusekonomi/hissekonomi, kranekonomi och parkeringsekonomi. I många fall gör strikta parkeringsnormer det nästan omöjligt att bygga flerbostadshus på mindre tomter. Mark och planeringspolitiken har under åren i hög grad anpassats för att uppfylla stora byggaktörers önskemål avseende dessa aspekter när tomtstorlekar regleras.  Karl Marx hof i Wien, ett 1100 meter långt bostadskomplex från 1930. Ett tidigt exempel på storskaligt byggande. Foto: ...

Diagram från Fossilfritt Sverige baserat på data från Boverket. Bygg och fastighetsbranschen står för ca 20 procent av Sveriges utsläpp. Men vad dessa utsläpp består av är mera oklart. Det vore bra om vi hade en mer fullständig beskrivning av bygg och fastighetssektorns utsläpp. Det kan såklart vara knepigt att ta fram, men det är en helt nödvändig information som branschen behöver för att effektivt kunna ställa om.  Jag själv har gjort en felbedömning vad gäller utsläppen från byggande när jag tolkat Boverkets sammanställningar av utsläppen. Deras statistik är helt enkelt för dåligt förklarad. Jag blev nyligen förvånad av hur relativt små utsläppen är från bostadsbyggandet i Sverige enligt en studie av Maximilian Schulte vid SLU där han bedömde potentialen för sänkta utsläpp genom att bygga mer med trästomme. Jämfört med den studien hade jag överskattat utsläppen från bostadsbyggande med en faktor 5-10. Frågan är då var utsläppen uppstår i bygg och fastighetssektorn? Nedan diagr...

Visionsbild för ett förtätat Gottsunda En ny studie från forskare vid Uppsalas och Stockholms universitet visar hur kommunpolitiker tenderar att godkänna färre flerbostadshus i sina egna stadsdelar. Man ser att politiker ofta bor i stadsdelar med hög inkomst- och utbildningsnivå och att dessa stadsdelar oftare skyddas från nybyggnation av flerbostadshus, medan stadsdelar med hög andel låginkomsttagare i högre grad drabbas av dessa nybyggen.  Jag håller inte med om premisserna att nybyggnation av flerbostadshus är något som många tar stor skada av. Däremot är det ett problem att politiken fokuserar byggandet till oattraktiva stadsdelar. Det är som att den kommunala planeringen aldrig anpassat sig till att 1900-talets stora byggsubventioner fasades ut för 30 år sedan och att byggandet idag måste förlita sig till marknadens efterfrågan. Även räntehöjningarna bidrar till att allt färre har förmåga att efterfråga nyproducerade bostäder. Det blir helt enkelt färre bostäder byggda när pol...

Riksbankschef Erik Thedéen. Foto: Johanna Hanno Räntepolitiken har många offer. Fattiga länder tyngs av räntekostnader. Bönder i Europa gör uppror, visst skyller de på miljöregleringar, men även här har räntehöjningarna kommit som en kostnadschock mot en kapitalintensiv bransch. Trots allvarlig energikris och energikrig har räntehöjningar gjort många energiinvesteringar olönsamma, vilket pausat investeringar i ny vindkraft och även drabbat den ledande värmepumpstillverkaren Nibe, som allt annat lika borde ha fullt upp just nu när europa snabbt behöver ställa om från ryskt gasberoende. Även omställningen mot fossilfria fordon drabbas av högre räntor, vilket resulterat i minskad produktion av elbilar och ökad osäkerhet för investeringar i Europeiska bil och batterifabriker. I USA kan den ihållande räntepolitiken avgöra presidentvalet till fördel för Trump. I Sverige har byggsektorn drabbats hårt. I min egen bransch, arkitektbranschen, stiger arbetslösheten kraftigt. Där jag jobbar har hä...