Tankar om arkitektur

Hur skulle en förtätning av olika typer av villaområden kunna se ut? I detta inlägg visar jag förtätningspotentialen i tre olika villaområden. I mitt tidigare inlägg visade jag skisser för 6 smala småhus som passar för förtätning på befintliga villatomter. I detta inlägg visar jag hur dessa hustyper kan användas för att förtäta i olika typer av villaområden. Exemplen nedn visar en typ av maxscenarion givet att befintliga bostadshus bevaras. I verkligheten kan det ta lång tid för dessa maxscenarion att realiseras och i de flesta fall kanske de aldrig gör det, beroende på hur förtätningstrycket utvecklas i framtiden.  Man kan också tänka sig en ännu högre exploatering ifall man tillåter att befintliga villor ersätts med mer kompakt bebyggelse. Men en sådan förtätning är mer kapitalintensiv än den där nya bostäder endast byggs på mark som antingen är obebyggd eller omfattar enklare komplementbebyggelse såsom garage och förrådshus. 1. Kompakt småhusområde i Kungsgärdet Uppsala.  ...

I detta inlägg vill jag presentera hur smala radhus kan se ut i praktiken med ritningar på flera varianter och mina tankar bakom dessa.  Jag har ofta lyft fram smala radhus som en byggnadstypologi med storpotential att förtäta befintliga stadsmiljöer med. Inte minst på befintliga villatomter där den smala formen passar in i det mellanrum som ofta föreskrivs mellan huvudbyggnad och tomtgräns. Där har jag gjort en konservativ bedömning att man kan få in cirka 200 000 sådana radhus på befintliga villatomter i Stockholms tätort. Jag har också gjort illustrationer för hur detta kan se ut i stadsmiljön, men jag har hittills inte presenterat något mer detaljerat om hur utformningen av själva husen kan se ut. Trots många försök har jag aldrig kommit till skott att presentera skisser och ritningar för detta.  Tidigare skiss för hur ett generiskt villaområde kan förtätas, bland annat med hjälp av smala hus. Men i senaste numret av tidskriften arkitektur (nr 6 2024) presenterades ett jät...

Det är något lockande men också svårt med att utforma ett timrat hus. Egentligen oavsett husets storlek. Exemplen är få där man lyckats få till ett modernt samtida uttryck med timmerstomme. De schweiziska arkitekterna Peter Zumthor och Gion A Caminada tillhör de få som lyckats med detta. Idén med denna skiss var att lägga till en ny stuga på den lilla fäbodgården i norra Dalarna som min Pappa och hans två syskon med familjer delar på. Här finns ett behov av fler sängplatser och en önskan om ett vinterbonat hus som kan användas för skid och vintersemester.  På tomten finns idag 2 timrade stugor, en vedbod och ett hus med dusch, toalett och bastu. Gården ligger i ett gammalt fäbodområde och de två timrade stugorna har tidigare använts i fäbodbruket men senare byggts om till fritidshus. För att passa in på gården och i fäbodmiljön har jag försökt utforma huset likt ett typiskt härbrä som det finns många av på gårdarna runt omkring. De mer slutna härbrä-lika fasaderna vätter mot gårdsp...

Interiör Kirunas gamla stadshus från 1962, ritat av akitekt Arthur von Schmalense. Notera trappan som fungerar som en scen med inbyggd talarstol. Foto: Arild Vågen När jag skriver detta sitter jag i Uppsalas stadshus glasade innergård och väntar på tillkännagivandet av vilken svensk stad som ska utses till europeisk kulturhuvudstad. Det ganska nyligen utbyggda stadshuset med sin glastäckta innergård som samlande plats är betydligt mer inbjudande än vad det var tidigare. Här finns utrymme att bjuda in eller åtminstone närma sig allmänheten vid speciella tillfällen. Tyvärr ställdes husets stora invigning in i samband med oro för koranbränningar som samtidigt skulle ske i centrala Uppsala. Nu när det ska tillkännages vilken stad som tar hem kulturhuvudstadsåret är det ytterligare ett bra tillfälle att använda atriumgården för en mer folklig inramning. Istället ser jag hur de inkommande gästerna stressat knappar in sina personuppgifter på besöksanmälningsdatorerna som står på rad intill s...

Urbana Villor i Malmö. 1 lägenhetshus och 2 radhus på 500 kvm tomt. Stora tomtstorlekar är en viktig aspekt av det moderna stadsbyggandet. Så till den grad att vi tappat förmågan att nyttja mindre tomter.  Att det moderna stadsbyggandet skett på stora tomter är dels en konsekvens av de större mängder kapital som kommit med industrialisering och välfärdsstat, vilket varit en förutsättningar för att storskaligt byggande överhuvudtaget ska vara möjligt. Stora tomter är också en konsekvens av ett rationaliserat byggande som hanterar trapphusekonomi/hissekonomi, kranekonomi och parkeringsekonomi. I många fall gör strikta parkeringsnormer det nästan omöjligt att bygga flerbostadshus på mindre tomter. Mark och planeringspolitiken har under åren i hög grad anpassats för att uppfylla stora byggaktörers önskemål avseende dessa aspekter när tomtstorlekar regleras.  Karl Marx hof i Wien, ett 1100 meter långt bostadskomplex från 1930. Ett tidigt exempel på storskaligt byggande. Foto: ...

Diagram från Fossilfritt Sverige baserat på data från Boverket. Bygg och fastighetsbranschen står för ca 20 procent av Sveriges utsläpp. Men vad dessa utsläpp består av är mera oklart. Det vore bra om vi hade en mer fullständig beskrivning av bygg och fastighetssektorns utsläpp. Det kan såklart vara knepigt att ta fram, men det är en helt nödvändig information som branschen behöver för att effektivt kunna ställa om.  Jag själv har gjort en felbedömning vad gäller utsläppen från byggande när jag tolkat Boverkets sammanställningar av utsläppen. Deras statistik är helt enkelt för dåligt förklarad. Jag blev nyligen förvånad av hur relativt små utsläppen är från bostadsbyggandet i Sverige enligt en studie av Maximilian Schulte vid SLU där han bedömde potentialen för sänkta utsläpp genom att bygga mer med trästomme. Jämfört med den studien hade jag överskattat utsläppen från bostadsbyggande med en faktor 5-10. Frågan är då var utsläppen uppstår i bygg och fastighetssektorn? Nedan diagr...

Visionsbild för ett förtätat Gottsunda En ny studie från forskare vid Uppsalas och Stockholms universitet visar hur kommunpolitiker tenderar att godkänna färre flerbostadshus i sina egna stadsdelar. Man ser att politiker ofta bor i stadsdelar med hög inkomst- och utbildningsnivå och att dessa stadsdelar oftare skyddas från nybyggnation av flerbostadshus, medan stadsdelar med hög andel låginkomsttagare i högre grad drabbas av dessa nybyggen.  Jag håller inte med om premisserna att nybyggnation av flerbostadshus är något som många tar stor skada av. Däremot är det ett problem att politiken fokuserar byggandet till oattraktiva stadsdelar. Det är som att den kommunala planeringen aldrig anpassat sig till att 1900-talets stora byggsubventioner fasades ut för 30 år sedan och att byggandet idag måste förlita sig till marknadens efterfrågan. Även räntehöjningarna bidrar till att allt färre har förmåga att efterfråga nyproducerade bostäder. Det blir helt enkelt färre bostäder byggda när pol...

Riksbankschef Erik Thedéen. Foto: Johanna Hanno Räntepolitiken har många offer. Fattiga länder tyngs av räntekostnader. Bönder i Europa gör uppror, visst skyller de på miljöregleringar, men även här har räntehöjningarna kommit som en kostnadschock mot en kapitalintensiv bransch. Trots allvarlig energikris och energikrig har räntehöjningar gjort många energiinvesteringar olönsamma, vilket pausat investeringar i ny vindkraft och även drabbat den ledande värmepumpstillverkaren Nibe, som allt annat lika borde ha fullt upp just nu när europa snabbt behöver ställa om från ryskt gasberoende. Även omställningen mot fossilfria fordon drabbas av högre räntor, vilket resulterat i minskad produktion av elbilar och ökad osäkerhet för investeringar i Europeiska bil och batterifabriker. I USA kan den ihållande räntepolitiken avgöra presidentvalet till fördel för Trump. I Sverige har byggsektorn drabbats hårt. I min egen bransch, arkitektbranschen, stiger arbetslösheten kraftigt. Där jag jobbar har hä...

Fasadutsnitt "Per-Albin-husen"  På Ålstensgatan finns en av Brommas få radhuslängor. Husen, som ritades av arkitekten Paul Hedqvist, kallas i folkmun för Per-Albin-husen på grund av att statsminister Per-Albin Hansson bodde i ett av dessa på 30-talet. De är relativt små, endast 85 kvm BOA och var representanter för det folkhemsbygge dåtida Socialdemokratin försökte genomdriva. Så här skulle en helt vanlig familj kunna bo var tanken. Idag betingar ett av dessa bostadsrättsradhus cirka 12-14 miljoner kronor.  Bottenplan "Per-Albin-husen" med yttermått om cirka 5 x 10 meter. Trots dagens starka efterfrågan var radhusen svårsålda när de byggdes.  Radhuset hade tidigare fått dåligt rykte som svårsålda bland bostadsbyggare. 20 år tidigare hade Per Olof Hallman fått rita om sin plan för Enskede Trädgårdsstad, som till en början dominerades av radhuslängor. Av dessa återstod bara ett radhuskvarter när området till slut byggdes. Även dessa radhus visade sig vara svårsålda oc...

En gatuvy i London. Labour med Keir Starmer i spetsen vann en jordskredsseger i det brittiska parlamentsvalet. Bland vallöftena utlovas kraftigt ökat bostadsbyggande - kan de hålla vad de lovar?   Precis som att det är lätt att göra sig lustig över det brittiska valsystemet, där Labour vann 63 % av mandaten med 34 % av rösterna , är det också lätt att göra sig lustig över brittiska bostäder. Heltäckningsmattor i badrum, bristande uppvärmning och utvändiga avloppsrör som fryser så fort temperaturen går under noll. Fram till dagens energikris tycks oviljan att förbättra bostadsstandarden varit lika stark som viljan att behålla enfamiljshuset som norm. Dessutom är bostadsbristen stor. I London saknar nära 5 % av skolbarnen en fast bostad och i vissa delar av staden rör det sig om hela 1 av 10 skolbarn. Detta beror givetvis på skyhöga priser på grund av lågt byggande och en konsekvens av att man trots efterfrågan envisas med att hålla kvar vid en mycket låg bebyggelsetäthet . Bland an...

Exempel på förtätning av tidigare villatomt i Auckland I Nya Zeelands huvudstad Auckland kan man idag se effekterna av så kallad "up-zoning" en generell ökning av byggrätterna i staden. Jag hyllar ofta amerikanska byggrättsreformer, så kallade zoning reforms, på grund av det politiska mod de visar och hur dessa reformer stöds av båda sidor av det politiska spektrat. Men dessa reformer har också svagheter. Inte minst när det gäller ekonomisk lönsamhet. En lyckad byggrättsreform hänger mycket på detaljerna. En byggherre kommer att syna dessa och testa hur reformen i detalj möjliggör lönsamma investeringar.  I USA kommer en del av de byggrättsreformer som nu genomförts att ge ganska marginella effekter. Kan man få till nya bostäder utan att riva det befintliga? Hur mycket nytt får man bygga? Går det att stycka av mark till dessa nya bostäder eller måste de hyras ut? Finns det många stora tomter med utrymme att förtäta på? Är efterfrågan på möjlig nybyggnation tillräckligt stor? ...

En byggrättsreform för fler småhus på befintliga villatomter? Utkast till replik på Karin Kjellsons debattartikel i DN 5/4 2023.  Jag blev glad av att läsa Karin Kjellsons debattartikel. För tyvärr är det sällan utvecklandet av våra städers villaområden lyfts fram i debatten. Den frågan borde toppa den bostadspolitiska dagordningen, istället avfärdas den alltför ofta som liten och obetydlig. Och onödig. Utanför våra städer finns ju plats att bygga villor till alla som vill, sägs det. "Varför inte bygga där istället och lämna befintliga villaområden ifred?" är en vanlig synpunkt.  Men även om det finns mark så är det inte alltid önskvärt att expandera våra städer obegränsat. Ökade avstånd påverkar stora delar av befolkningen, med längre avstånd, mer trafikträngsel och försämrat underlag för kollektivtrafik. Skälen till att också utveckla befintliga villaområden är därför goda, inte minst att många fler önskar att bo i dessa. Det kan också ge långt fler bostäder än många tror....

Villaområde idag.  och hur det skulle kunna fötätas... 1. Många vill bo i småhus. Utav Stockholmarna vill ca 6 av 10 bo i småhus medan endast knappt 3 av 10 gör det.* I Uppsala tätort bor ca 2 av 10 i villa.  Jämförelse av typiska småhusområden. Chicago: 14 bostäder/hektar.  Oslo: 15 bostäder/hektar. London: 19 bostäder/hektar. Stockholm: 10 bostäder/hektar. 2. Svenska villaområden hör till världens mest glesbebyggda.   Få länder reglerar villa och småhusområden lika restriktivt som i Sverige. Vi skiljer ut oss i Norden och Europa med långtgående krav på minsta tomtstorlek, minsta avstånd till tomtgräns och restriktioner mot parhus, radhus eller uthyrningslägenheter.** 3. Förtätning av villaområden är ett hållbart sätt att bygga.  Att bygga småhus orsakar generellt sett betydligt mindre klimatpåverkan än att bygga flerbostadshus.*** Att öka tätheten i städernas glesaste stadsdelar kan också skapa underlag för bättre kollektivtrafik och närservice i våra mest bil...