Urbana Villor i Malmö. 1 lägenhetshus och 2 radhus på 500 kvm tomt. Stora tomtstorlekar är en viktig aspekt av det moderna stadsbyggandet. Så till den grad att vi tappat förmågan att nyttja mindre tomter. Att det moderna stadsbyggandet skett på stora tomter är dels en konsekvens av de större mängder kapital som kommit med industrialisering och välfärdsstat, vilket varit en förutsättningar för att storskaligt byggande överhuvudtaget ska vara möjligt. Stora tomter är också en konsekvens av ett rationaliserat byggande som hanterar trapphusekonomi/hissekonomi, kranekonomi och parkeringsekonomi. I många fall gör strikta parkeringsnormer det nästan omöjligt att bygga flerbostadshus på mindre tomter. Mark och planeringspolitiken har under åren i hög grad anpassats för att uppfylla stora byggaktörers önskemål avseende dessa aspekter när tomtstorlekar regleras. Karl Marx hof i Wien, ett 1100 meter långt bostadskomplex från 1930. Ett tidigt exempel på storskaligt byggande. Foto: © C.Stadler/B
Diagram från Fossilfritt Sverige baserat på data från Boverket. Bygg och fastighetsbranschen står för ca 20 procent av Sveriges utsläpp. Men vad dessa utsläpp består av är mera oklart. Det vore bra om vi hade en mer fullständig beskrivning av bygg och fastighetssektorns utsläpp. Det kan såklart vara knepigt att ta fram, men det är en helt nödvändig information som branschen behöver för att effektivt kunna ställa om. Jag själv har gjort en felbedömning vad gäller utsläppen från byggande när jag tolkat Boverkets sammanställningar av utsläppen. Deras statistik är helt enkelt för dåligt förklarad. Jag blev nyligen förvånad av hur relativt små utsläppen är från bostadsbyggandet i Sverige enligt en studie av Maximilian Schulte vid SLU där han bedömde potentialen för sänkta utsläpp genom att bygga mer med trästomme. Jämfört med den studien hade jag överskattat utsläppen från bostadsbyggande med en faktor 5-10. Frågan är då var utsläppen uppstår i bygg och fastighetssektorn? Nedan diagram f