Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Förmågan att kunna bygga på små tomter

Urbana Villor i Malmö. 1 lägenhetshus och 2 radhus på 500 kvm tomt. Stora tomtstorlekar är en viktig aspekt av det moderna stadsbyggandet. Så till den grad att vi tappat förmågan att nyttja mindre tomter.  Att det moderna stadsbyggandet skett på stora tomter är dels en konsekvens av de större mängder kapital som kommit med industrialisering och välfärdsstat, vilket varit en förutsättningar för att storskaligt byggande överhuvudtaget ska vara möjligt. Stora tomter är också en konsekvens av ett rationaliserat byggande som hanterar trapphusekonomi/hissekonomi, kranekonomi och parkeringsekonomi. I många fall gör strikta parkeringsnormer det nästan omöjligt att bygga flerbostadshus på mindre tomter. Mark och planeringspolitiken har under åren i hög grad anpassats för att uppfylla stora byggaktörers önskemål avseende dessa aspekter när tomtstorlekar regleras.  Karl Marx hof i Wien, ett 1100 meter långt bostadskomplex från 1930. Ett tidigt exempel på storskaligt byggande. Foto:  © C.Stadler/B
Nya inlägg

Har vi dålig koll på bygg och fastighetsbranschens utsläpp?

Diagram från Fossilfritt Sverige baserat på data från Boverket. Bygg och fastighetsbranschen står för ca 20 procent av Sveriges utsläpp. Men vad dessa utsläpp består av är mera oklart. Det vore bra om vi hade en mer fullständig beskrivning av bygg och fastighetssektorns utsläpp. Det kan såklart vara knepigt att ta fram, men det är en helt nödvändig information som branschen behöver för att effektivt kunna ställa om.  Jag själv har gjort en felbedömning vad gäller utsläppen från byggande när jag tolkat Boverkets sammanställningar av utsläppen. Deras statistik är helt enkelt för dåligt förklarad. Jag blev nyligen förvånad av hur relativt små utsläppen är från bostadsbyggandet i Sverige enligt en studie av Maximilian Schulte vid SLU där han bedömde potentialen för sänkta utsläpp genom att bygga mer med trästomme. Jämfört med den studien hade jag överskattat utsläppen från bostadsbyggande med en faktor 5-10. Frågan är då var utsläppen uppstår i bygg och fastighetssektorn? Nedan diagram f

Politiken måste sluta prioritera byggande i oattraktiva lägen

Visionsbild för ett förtätat Gottsunda En ny studie från forskare vid Uppsalas och Stockholms universitet visar hur kommunpolitiker tenderar att godkänna färre flerbostadshus i sina egna stadsdelar. Man ser att politiker ofta bor i stadsdelar med hög inkomst- och utbildningsnivå och att dessa stadsdelar oftare skyddas från nybyggnation av flerbostadshus, medan stadsdelar med hög andel låginkomsttagare i högre grad drabbas av dessa nybyggen.  Jag håller inte med om premisserna att nybyggnation av flerbostadshus är något som många tar stor skada av. Däremot är det ett problem att politiken fokuserar byggandet till oattraktiva stadsdelar. Det är som att den kommunala planeringen aldrig anpassat sig till att 1900-talets stora byggsubventioner fasades ut för 30 år sedan och att byggandet idag måste förlita sig till marknadens efterfrågan. Även räntehöjningarna bidrar till att allt färre har förmåga att efterfråga nyproducerade bostäder. Det blir helt enkelt färre bostäder byggda när politik

Kraschlanding för Riksbanken

Riksbankschef Erik Thedéen. Foto: Johanna Hanno Räntepolitiken har många offer. Fattiga länder tyngs av räntekostnader. Bönder i Europa gör uppror, visst skyller de på miljöregleringar, men även här har räntehöjningarna kommit som en kostnadschock mot en kapitalintensiv bransch. Trots allvarlig energikris och energikrig har räntehöjningar gjort många energiinvesteringar olönsamma, vilket pausat investeringar i ny vindkraft och även drabbat den ledande värmepumpstillverkaren Nibe, som allt annat lika borde ha fullt upp just nu när europa snabbt behöver ställa om från ryskt gasberoende. Även omställningen mot fossilfria fordon drabbas av högre räntor, vilket resulterat i minskad produktion av elbilar och ökad osäkerhet för investeringar i Europeiska bil och batterifabriker. I USA kan den ihållande räntepolitiken avgöra presidentvalet till fördel för Trump. I Sverige har byggsektorn drabbats hårt. I min egen bransch, arkitektbranschen, stiger arbetslösheten kraftigt. Där jag jobbar har hä

När Sverige ratade radhuset.

Fasadutsnitt "Per-Albin-husen"  På Ålstensgatan finns en av Brommas få radhuslängor. Husen, som ritades av arkitekten Paul Hedqvist, kallas i folkmun för Per-Albin-husen på grund av att statsminister Per-Albin Hansson bodde i ett av dessa på 30-talet. De är relativt små, endast 85 kvm BOA och var representanter för det folkhemsbygge dåtida Socialdemokratin försökte genomdriva. Så här skulle en helt vanlig familj kunna bo var tanken. Idag betingar ett av dessa bostadsrättsradhus cirka 12-14 miljoner kronor.  Bottenplan "Per-Albin-husen" med yttermått om cirka 5 x 10 meter. Trots dagens starka efterfrågan var radhusen svårsålda när de byggdes.  Radhuset hade tidigare fått dåligt rykte som svårsålda bland bostadsbyggare. 20 år tidigare hade Per Olof Hallman fått rita om sin plan för Enskede Trädgårdsstad, som till en början dominerades av radhuslängor. Av dessa återstod bara ett radhuskvarter när området till slut byggdes. Även dessa radhus visade sig vara svårsålda oc

Get Britain building again - kommer Keir klara sina bostadslöften?

En gatuvy i London. Labour med Keir Starmer i spetsen vann en jordskredsseger i det brittiska parlamentsvalet. Bland vallöftena utlovas kraftigt ökat bostadsbyggande - kan de hålla vad de lovar?   Precis som att det är lätt att göra sig lustig över det brittiska valsystemet, där Labour vann 63 % av mandaten med 34 % av rösterna , är det också lätt att göra sig lustig över brittiska bostäder. Heltäckningsmattor i badrum, bristande uppvärmning och utvändiga avloppsrör som fryser så fort temperaturen går under noll. Fram till dagens energikris tycks oviljan att förbättra bostadsstandarden varit lika stark som viljan att behålla enfamiljshuset som norm. Dessutom är bostadsbristen stor. I London saknar nära 5 % av skolbarnen en fast bostad och i vissa delar av staden rör det sig om hela 1 av 10 skolbarn. Detta beror givetvis på skyhöga priser på grund av lågt byggande och en konsekvens av att man trots efterfrågan envisas med att hålla kvar vid en mycket låg bebyggelsetäthet . Bland annat

Auckland, NZ - hur byggrättsreformer funkar i praktiken

Exempel på förtätning av tidigare villatomt i Auckland I Nya Zeelands huvudstad Auckland kan man idag se effekterna av så kallad "up-zoning" en generell ökning av byggrätterna i staden. Jag hyllar ofta amerikanska byggrättsreformer, så kallade zoning reforms, på grund av det politiska mod de visar och hur dessa reformer stöds av båda sidor av det politiska spektrat. Men dessa reformer har också svagheter. Inte minst när det gäller ekonomisk lönsamhet. En lyckad byggrättsreform hänger mycket på detaljerna. En byggherre kommer att syna dessa och testa hur reformen i detalj möjliggör lönsamma investeringar.  I USA kommer en del av de byggrättsreformer som nu genomförts att ge ganska marginella effekter. Kan man få till nya bostäder utan att riva det befintliga? Hur mycket nytt får man bygga? Går det att stycka av mark till dessa nya bostäder eller måste de hyras ut? Finns det många stora tomter med utrymme att förtäta på? Är efterfrågan på möjlig nybyggnation tillräckligt stor?