Tankar om arkitektur

Uppsala? Jag har ofta hävdat att Uppsala har en lite skadlig småstadsmentalitet, att de politiska visionerna inte gör staden rättvisa. Nu har två radikala förslag kommit från politiskt håll. Det mest uppseendeväckande är skrotandet av månadskortet för stadsbussarna i Uppsala. Istället hänvisas alla kollektivtrafikresenärer till regionkortet som gäller för hela Uppsala län, men till en 50 % högre kostnad än dagens stadsbusskort. Modellen är förstås tagen från SL i Stockholm. I Stockholm finns det poänger med ett regionkort dels på grund av att tätorten utgörs av ett flertal olika kommuner och att majoriteten av resenärerna och målpunkterna finns utspridda i ett större område. I Uppsala län är inte detta fallet. Av länets ca 300 000 invånare bor hälften i Uppsala tätort och det finns ett fåtal orter utanför Uppsala som kan anses vara betydande målpunkter. Majoriteten av länets kollektivresande finns därför inom tätorten, det är också här som det finns underlag till nyinvesteringar i

Är radhusen fortfarande en outforskad typologi? Ytterligare tankar om radhusets roll i den moderna staden. Urbanisten Jan Gehl brukar i sina föreläsningar alltid återkomma till dessa radhus ovan. Tydligen kallas de "potato rows" i folkmun och ligger mitt i centrala köpenhamn. Här  en bloggpost med fler fina bilder. Varje radhus står på en tomt om cirka 110 kvadratmeter, med en liten förgård mot gatan och en liten bakgård i kvarterets inre. Det intressanta med dessa radhus är hur väl de passar in i det centrala läget. De små minimala tomterna skapar en relativt hög byggd täthet, cirka 1.2 för hela området, vilket är jämförbart med mycket av det som byggs idag. De små tomterna kompenseras delvis av att aktiviteter som sker på förgården kan bre ut sig i gatan. Gatan får därmed också funktionen att vara vistelseyta. Att förgården här blir en aktiv yta beror förstås på att bakgården är trång och skuggig, vilket gör förgården till det bästa alternativet. Ifall man jämför m

Radhus från 20-talet i Änggården Göteborg. I somras hade jag vägarna förbi Änggården i Göteborg, ett gammalt radhusområde från tjugotalet. Jag måste erkänna att jag har en svaghet för denna typ av radhusstäder. Speciellt med en så vacker arkitektur, där omsorg har lagts på detaljer och entréer som har en känsla av representativ värdighet och stolthet. Själva typologin där enfamiljshus med en privat skyddad trädgård ryms på en mycket liten yta är något som jag tror kan vara ett fullvärdigt och mer hållbart alternativ till glesa villaområden. Kanske den perfekta kombinationen mellan att bo i staden och att äga sitt egna hus. Radhuslänga, 60-tal, i Norby, Uppsala  I dessa radhuslängor har jag bott i en stor del av min uppväxt. Här står husen mot gatan och bakom döljer sig en liten insynsskyddad trädgård. Själva huset är på 170 kvadrat och kan jämföras med en normalstor villa, dock med fördelen av att slippa 1000 kvadratmeter trädgård att ta hand om. Jag vet att det finns en de

Illustration: Lisa Deurell På Archileaks  har Lisa Deurell publicerat ett idéförslag för hur villaområden kan utvecklas. Idén om att villaområden kan omvandlas till levande och täta stadsdelar är jättespännande. Med tanke på all den mark i våra städer som är glesa villaområden och att de inte sällan ligger i attraktiva lägen så förstår man potentialen i ett förslag som detta. Det har dessutom en rättviseaspekt där ett fåtal människor får en orättvist stor del av marken i staden. Jag har tidigare skrivit om hur centrala villaområden troligen är "subventionerade"  och illustrerat hur de kan omvandlas . En omvandling av centrala villaområden till levande och täta stadsdelar är antagligen det mest hållbara sättet att utveckla våra växande städer. Det är hållbart på flera sätt. 1. Det bryter segregerande stadsstrukturer och skapar förutsättningar för en mer socialt blandad stad. 2. Det skapar underlag för lokala affärer och en bättre kollektivtrafik. 3. Det är det mes

Översiktsplaner i Svenska städer är nästan alltid utformade för att vara tvetydiga, luddiga och ibland intetsägande. På så sätt kan politikerna anpassa berättelsen till de olika aktörer, projekt och politiska poäng som efter hand uppenbarar sig. Det hela är ett system som yttrar sig i en mycket flexibel tolkning av översiktsplanen. De extremt luddiga kartorna över var nya parker och stadsdelar ska anläggas tillåter förändringar. Det kvarter där parken var tänkt att ligga kan lika väl exploateras för bostäder då platsangivelsen i översiktsplanen ska ses som "ungefärlig" och inte direkt bindande. Klatschiga visioner som "promenadstad", "bygga inåt", "bygga den täta staden" kan ofta neutraliseras av andra begrepp som att ny bebyggelse ska "anpassa sig till omgivningen". På ett eller annat sätt inkluderas alla alternativ i översiktsplanen, den som vill kan hitta stöd för i stort sett vad som helst i översiktsplanen, vilket kan bli ett

Jag har nyligen hittat en hemsida,  streetmix.net , där det på ett roligt snabbt sätt går att rita upp gatusektioner. Med detta verktyg har jag ritat ett förslag på gatureglering i centrala Uppsala som skulle ge en mer attraktiv Kungsgata och möjligheter till cityexpansion österut. Genomgående gator idag Likt många städer har Uppsala problem med trafiken i stadskärnan. Både trängsel och föroreningar, men kanske framförallt otrevliga gatumiljöer. Det kanske främsta exemplet är Kungsgatan, där trafiken helt dominerar gatubilden och hindrar gatans utveckling till ett attraktivt stadsrum. Gatan överskrider ständigt gränsvärdena för partikelhalter och kommunen riskerar dyra böter. Om man studerar gatustrukturen ser man att trafiken koncentreras till ett fåtal genomgående gator som får ta på sig en stor del av trafiken, vilket leder till gatusektioner likt den för Kungsgatan nedan: Kungsgatan idag. Här syns tydligt hur trafiken dominerar med i princip två körbanor åt vardera hå

Igår fick jag ta emot tredjepris i arkitekttävlingen "mark and underline: lost and found" . 3:e bäst av 44 bidrag är inte helt dåligt. Här är mitt förslag: Juryns motivering:  "På ett enkelt och storlaget sätt har förslagsställaren med is som tillägg förstärkt den barockkaraktär som botaniska trädgården i Uppsala har. Ett problemlösande förslag som öppnar upp och ger liv till platsen även vintertid, och kopplar samman form och rörelse i barockplanen. Förslaget presenteras på ett tilltalande och illustrativt fint sätt. Genomförbarheten går att diskutera, men idén visar på ett nytt, vågat tankesätt."

Sällan får jag tillfälle att visa mina skolprojekt på den här bloggen. Detta bostadsprojekt beläget i en informell stadsdel i Bombay ritade jag i våras, baserat på en månads undersökningar på plats under hösten förra året. Här är några reflektioner från dessa fältstudier och situationen i Bombay: Slum & stad , Bombay & Hündertwasser , Slum-rehab in Mumbai , Dharavi en stad i Bombay

Under sommaren har det skett en hel del märkliga saker i Uppsala... 1. Husbygge på golfbanan Golfspelaren går sin vanliga runda, men när han kommer fram till nionde hålet så stoppas han. Några byggnadsarbetare är i full färd med att spärra av det nionde hålet. Ett staket har satts upp - här ska det byggas studentbostäder mitt på den aktiva golfbanan. Scenen är absurd och känns mest som något som skulle kunna ske Kina, fast då är det inte rika golfknösar som får ge plats åt välbehövliga studentbostäder. 2. Nedsläckta gatlysen när kommunen sparar pengar Det kanske blir dyrare med snöröjning... när man sandar slask... Gatunämnden har dragit över årets budget då vintern bjöd på mer snö än vad budgeten tålde och har därför beslutat att släcka ner gatubelysningen, eller åtminstone var tredje lykta. Nu har belysningen tänts igen då det upptäckts att stora områden stått helt utan belysning och efter det korta experimentet har man också fastslagit att det inte gjorts någon bespa

Vy av studentstaden. Befintliga byggnader i vitt, tillkommande i gult. Studentstaden är ett renodlat studentbostadsområde i centrala Uppsala i det kommunala Uppsalahems ägo. Just denna kombination gör studentstaden till en intressant möjlighet, en möjlighet om att skapa ett föregångsexempel på hur stadsdelar kan kompletteras med ny bebyggelse. I en stadsbyggnadsstrategi som bygger på förtätning och komplettering i befintliga stadsdelar så är nimbyism och skepsis bland allmänheten till dessa förändringar en mycket begränsande kraft. Det begränsar genom att stoppa och försena påbörjade projekt och kanske framför allt genom att begränsa planarkitekternas uppfattning om vad som är möjligt att genomföra. Vi bygger inte nödvändigtvis det som är mest attraktivt utan snarare det som är lättast att genomföra. Gatuvy före Denna skepsis mot förändringar är förstås ett sunt förhållningssätt - man vet vad man har, men inte vad man får. Just därför behövs positiva exempel som visar att

Med anledning av att Uppsala kommun numera kallar sig för storstad så tänkte jag göra en liten artikelserie om vad "storstad" kan och bör innebära för Uppsalas utveckling. Till att börja med tänkte jag behandla vad som kanske är den tydligaste skillnaden mellan småstad och storstad: Dynamiska stadsdelar. China town - ett storstadsfenomen. I de flesta större städer finns de, stadsdelar utanför stadens direkta centrum som fortfarande har en rik flora av caféer, matställen, butiker, företag och andra träffpunkter. De är ibland likt en stad i staden, en plats där invånarna finner allt de behöver en kort promenad bort; jobb, skola, bibliotek, dagis, simhall, mataffärer, delí och ett stort utbud av restauranger. Från dag till dag förändras de, nya trender gör ständigt avtryck, verksamheter och aktiviteter avlöser varandra i en ständig förändringsprocess. Inte sällan skiljer sig de olika stadsdelarna ifrån varandra där de profilerat sig och kanske skapat gaykvarter, china-

På Uppsala kommuns hemsida finns ett par historiska stadsplaner, vilka ger en spännande bild av hur planeringen kunde ha tagit andra vägar. I detta inlägg söker jag staden som kunde ha blivit.  Först P O Hallmans stadsplan från 1910: Året är 1910, i Hallmans plan för Uppsala är alla gatorna lätt krökta inspirerat av österrikaren Camillo Sittes idéer. Öster om järnvägen är en stor ny stadsdel planerad, kvarter med husen mot gatan och korsningar där gator går i alla möjliga riktningar. Stadsdelen är nästan lika stor som den då existerande staden. Idag, år 2013, är stadsdelen fullt utbyggd sen länge och är en självklar del av stadskärnan. Längs dess gator finns nästan lika stort utbud som i den äldre staden på andra sidan järnvägen.  Runt i kring stadskvarteren ligger en ring av äldre villakvarter, idag har en del av villorna växlats mot mindre flerfamiljshus, men kvar finns ändå många ståtliga villor, med läget mitt i staden så utgör de bland de dyraste av stadens bostäder. Längs