Tankar om arkitektur

Jag skulle i denna argumenterande text vilja ifrågasätta den allmänt rådande synen på Bromma som ekonomisk motor för Stockholm och Sverige. Rörelse av varor och människor har genom tiderna avgjort städernas placering och tillväxt. Från början etablerades städer därför i samband med stora jordbruksarealer, gruvor, religiösa platser, vid strategiska vattenvägar och idealiska hamnar. Som exempel på det senare finns Sundsvall, New York, Bombay och Stockholm. Under 1800-talet kom Järnvägen, vilken skapade en stor mängd stationssamhällen i Sverige, som Mullsjö, Vännäs, Storvik och Brunflo. Idag har flygtrafiken denna roll. Intill de större flygplatserna växer det idag fram renodlade flygplatsstäder med hotell, konferensanläggningar, resorts, företagskluster och även bostäder. I Stockholm syns denna utveckling  kanske främst i Kista som med sitt läge intill E4:an och pendeltåg är väl sammankopplad med både Arlanda och den övriga Stockholmsregionen. En flygplats med många flyglinjer är

Kommunen verkar ha förstått behovet av en sammanhängande planering för de stora  obebyggda områdena i södra uppsala. De har arrangerat samrådsmöte och skapat en hemsida om områdets utveckling. De har även lagt ut en enkät som man kan svara på. Nedan följer mina svar, som på grund av de begränsade svarsalternativen står i textform. Fråga 1. Höga eller låga hus? * Blandad bebyggelse med väldefinierade och intima stadsrum med gator prioriterade för lek och spontanitet framför bilar. Fråga 2. Hur reser man i framtiden? * Främst gå, cykla och snabbspårväg på högbana (som i t.ex Köpenhamn). Befolkningstätheten kommer att motivera en sådan satsning. Stadsdelen bör utformas så att boende utan bil gynnas ekonomiskt. Fråga 3. Broar över Fyrisån? * Bergsbrunna ligger för långt bort. Vi som bor i södra staden kommer fortsatt åka buss /kollektivt mot centralstationen oavsett naiva förhoppningar om att kunna avlasta trafik till resecentrum. En ny bro vid kungsängsesplanaden behövs för

Politik och syskondynamik. Två olika verklighetsbilder slåss mot varandra, obekymrade om att ett vågmästarparti skriker för full hals. Vågmästarpartiet tänker fortsätta skrika tills något av de andra partierna kommer med tröst. Men så börjar även allianspartierna skrika, ni började! Så här gjorde ni mot oss! De rödgröna storebrorspartierna som hittills försökt att lugna ner situationen och manipulera sina mindre syskon, ryter nu till och visar att man är beredda att ta i med hårdhandskarna. Själv är jag partisk vad gäller vilken verklighetsbild som är mest korrekt. Jag tycker att Alliansen är lite väl fast i sin egen förträfflighet och ytterst småkänsliga för kritik. Ta t.ex Magdalena Anderssons uttalande om att det är "tomt i ladorna", där de borgerliga slog bakut. Men faktum är att Sveriges ekonomi är i ett prekärt läge med riskabelt stora skulder hos hushållen, som kräver en buffert samtidigt som investeringsbehovet i infrastruktur är stort. Nu kanske det inte var rikt

Augustenborg, Malmö. Tidigare översvämningsdrabbad stadsdel som  anpassats med vackra dagvattensystem. Ledare i unt menar att klimatet sätter stopp för mer byggnation inom stadsgränsen och förtätning av staden. När "sanningar"sprids i syfte att vilseleda, när en åsikt sveps i falska argument för att ge sken av att vara en ren nödvändighet, då är det lätt att bli skeptisk. I dagens UNT återfinns en ledartext med dessa kännetecken. I texten "vidga stadsplaneringen till kransorterna" driver författaren tesen att staden snart är färdigbyggd och hänvisar bland annat till klimatförändringar med efterföljande översvämningar som argument mot förtätning av staden. Vissa insinuationer är förstås svåra att ta på allvar som att klimatförändringar och mer nederbörd skulle sätta stopp för byggande inom stadsgränsen i Uppsala. Som arkitekt med en utbildning fokuserad på hållbarhet så ser jag det som direkt vilseledande. Det går att bygga tätbebyggda stadsmiljöer även i k

Södra Uppsala. Markerat i svart nya bebyggelseområden. Cirka 1.3 kvadratkilometer. Stadsbyggnadsdirektör Mats Norrbom påpekar i en insändare att nya bostäder i Ulleråker kräver nya bilvägar genom åriket. Dock så brister kommunens analys för hur den kraftiga utvecklingen i södra Uppsala (Polacksbacken, Rosendal och Ulleråker) också skapar förutsättningar för nya målpunkter som i sin tur kommer att styra trafikflöden och bli avgörande för områdets attraktivitet. Det kan till exempel inte ses som självklart att behovet av handel ska överlåtas till avlägsna Boländerna i denna del av staden där mer än 30 000 invånare (troligtvis 40 000 om man kollar längre fram i tiden) kommer att bo på en relativt liten yta. Södra Uppsala behöver ett eget "city" med ett fullgott utbud av konsumtion. I området finns också två universitetscampus i form av Ultuna och Polacksbacken, varav det sistnämnda lider av att vara uppdelat på flera forskningfabriker utan ett gemensamt centrum eller en

Less is more. More with less. Less with less. Equality. Overconsumption together with disproportional inequalities make up a global society a long way from being sound. Rights to health, security, education and livelihood are light windily set aside by rights to property as soon as the consequences affect consumer prices or other corrupt interests. Not even the climate treats us as equals, when catastrophes attach little attention where the consequences are most severe. Can climate be solved without solving the problems concerning equality? Even in the rich fortresses of the world problems exist. Unemployment, lack of housing, depression, inequalities and a segregation of the rich from the poor. Can we fix unemployment in the same time as we fix the problem of over consuming natural resources? Capitalism proclaims to have the answers to some of these issues, but the answers to our climate are vague. In the same time we see the rise of a middle class in China and India - countr

De gamla stadsplanerna fyller återigen en betydelsefull roll när städerna börjat byggas inåt. Som analysverktyg i en scenario-baserad planering kan den förnya stadsplaneringen. Innan modernismens intåg i stadsplaneringen var stadsplanen det huvudsakliga planeringsverktyget. En plan som ordnade staden i gatumark, kvartersmark och allmänna platser och parker. I en tid av snabb urbanisering blev stadsplanen ett nödvändigt ramverk för byggandet i staden. Ramverket tillgodosåg mark för skolor och ett kapacitetsstarkt gatunät, medan invånarna fick fritt spelrum att bestämma själva innehållet i staden. Denna tradition som har sitt ursprung i antikens grekland, främjar en formbar stad, som i hög grad kan anpassa sig till behovet vad gäller befolkningsmängd, trafik, produktion och handel. Dock kom modellen att ersättas i och med bilsamhället och den modernistiska planeringens intåg.  Den modernistiska stadsplaneringen grundar sig mycket i Ebenezer Howards idéer om Garden city, t

Nya Gottsunda centrum - en kommunal storsatsning. Granskning av den kommunala storsatsningen på kommers och kulturlokaler i Gottsunda centrum. En del saker förändras fort. För varje gång jag återvänder till Uppsala märker jag av det. Ibland vet man inte riktigt vad som har förändrats - bara att det skett. Andra gånger är det som att alla minnen av hur det var tidigare svepts bort. Allt är nytt och oigenkänligt. Så är det vid nya Gottsunda centrum. Köpcentrumet, en miljö som sällan hamnar i arkitekturtidningarna trots dess stora roll i vardagen och i samhället. Det är här man handlar, käkar lunch, går på klippning och möter bekanta. Gottsunda centrum är en sådan miljö. Den gamla centrumanläggningen har de senaste åren totalrenoverats, med en övervåning och ett kulturhus. Det är kommunala pengar som äger och förvaltar detta, vilket också inbjuder till kritik. Vilken roll har kommunala skattepengar i ett köpcentrum att göra? Särskilt med tanke på stadsdelens historia som en stigm

Villasprawl eller stadskvarter? - dags för den täta staden 2.0 Behöver vi bo i en förtätad stad? Och vad är fel med att fortsätta bygga utåt? Under sommaren har en debatt om de senaste årens dogm inom stadsbyggnad blossat upp. Är förtätning enbart av godo och har naturnära utglesning fått ett oförtjänt rykte om att vara dyrt och miljöovänligt? Bakgrunden till att stadsförtätning blivit en dogm i dagens stadsplanering bygger dels på ett trendbrott i hur folk väljer att bo och dels på att utglesning oftast kostar. Efter 70-talets utflyttning ut ur städerna har centrala lägen blivit alltmer eftertraktade. Idag finns det inte, även i storstäderna, någon ekonomi att bygga flerfamiljshus i periferin på jungfrulig mark. Kostnader för infrastruktur och betalningsvilja avråder både kommuner och byggföretag att bygga så som tidigare varit praxis under nittonhundratalet. Det råder idag en relativt stor konsensus om att denna strategi har fördelar, t.ex att en tät stad är mindre bilber

Another viewpoint can transform how we understand space. Could space programming become an open-source practice? Have we forgotten the importance of script and meanings on physical form? Space affects people in two ways. The first is in a physical way, where the forms and dimensions of spaces and objects, together with their relations gives opportunities, a framework, that decides where it is possible to sit, stand, run, walk or eat soup. etc. But this physical side of space is on the other hand also given a cultural meaning. What they are is not only shaped by its physical form, but also how human culture relate towards it. Holy cows appear everywhere in our common way of understanding space. One could say that this is the software-side of space. A software that gives the physical form a meaning. Often set aside is that this software is not a constant. The meaning of spaces can change; the American dream becomes a nightmare suburbia; a street is reduced to a means of transp

Sitter på tåget från Umeå mot Uppsala och tänker på höghus. I Ö-vik ser jag det nya Ting1 av Gerth Wingårdh, ett färgsprakande höghus, med ett plotter av glasade balkongkuber. I Ö-vik representerar höghuset en vision om att sätta staden på kartan. Vid kajen har "Foppa" byggt ett nytt höghushotell och uppe längs stadens sluttningar tronar punkthusen. Samma höghusiver finns i Umeå där tre nya höghus ploppat upp i stadens centrala delar de senaste två åren - Bildmuseet, Kulturväven och Utopia gallerian - och fler projekt är i startgroparna. De flesta av dessa höghus är ganska trista och alldagliga i sin arkitektur, med undantag från Bildmuseet som står ut som det enda med arkitektonisk klass. Att dessa alldagliga höghus ska få definiera stadsbilden är inte självklart till stadens bästa. Det går att bygga attraktiva och levande städer utan höghus. I Uppsala där jag kommer ifrån fungerar det utmärkt med regeln att inte bygga högre än till "slottets sockel", d.v.s

Uppsalas täthet jämfört med Umeå  

Subsidized suburbia A shortage of housing and an insufficient amount of new construction make living increasingly expensive in growing Swedish cities, with Stockholm as the extreme example. In this text I want to discuss an unconventional possibility to ease this problem.  The swedish minister of housing, Stefan Attefall, has during his 8 years in office initiated no less than 65 different investigations of how to improve the housing market and the planning system. The number illustrates the level of urgency that the housing shortage has. It endangers both the growth of the economy and expose inhabitants to social stress as renovictions becomes a more common practice for landlords to earn money. Lots of proposals to solve this problem are being presented. A common opinion in the debate is that this situation is caused by rent control and that the only solution to this problem is to set the market free. It is argued that rent control offers cheap housing for a lucky few and

Aktuellt i Uppsala är ett brobygge över fyrisån vid Ultuna. Alternativen är: 1. g/c bro     2. Bro för kollektivtrafik     3. Bro för alla trafikslag. Bron har två funktioner, den första är att koppla samman södra Uppsala för att kunna etablera ny järnvägsstation i Bergsbrunna och en genare förbindlese med E4. Det andra skälet är att avlasta Kungsängsleden. Ambitionen är att göra Södra Uppsala mer attraktivt så att det blir möjligt att bygga mer flerfamiljsbostäder här, vilket givetvis är en mycket bra ambition. Förbindelser till Stockholm anses med rätta ha stor betydelse för attraktiviteten, där södra Uppsala är avskärmat både från E4 och järnvägsstationer. Vad gäller närheten till Järnväg, går det att ifrågasätta ifall en förbindelse med en framtida järnvägsstation i Bergsbrunna är den bästa lösningen. Avståndet mellan det tätbefolkade Gottsunda och järnvägen i Bergsbrunna är faktiskt längre än till centralstationen. Detta får förstås konsekvenser för kollektivtrafik, då resan