Tankar om arkitektur

Täthet ställer både krav och ger nya möjligheter vid utformningen av goda stadsmiljöer.  Göran Bengtsson professor i ekologi pekar i UNT debatt på att förtätning inte är påvisat hållbart till skillnad från vad som hävdas i många översiktsplaner i landet. Istället kan förtätning kopplas till "gentrifiering, höjda bostadspriser, social ojämlikhet och trängsel i naturområden" enligt Bengtsson. I artikeln kommenteras också planerna för Ulleråker som här får utgöra exempel för förtätningen. Jag är helt med på att stadens fysiska struktur bara är en sida av hur en stad till slut fungerar, minst lika viktigt är stadens sociala struktur för formandet av en mer hållbar livsstil. Detta gör också städer svåra att kvantifiera. T.ex säger boendetäthet i sig självt mycket lite om närhet och mängd grönytor förtäljer lite om upplevd grönska eller dess effekter på hälsa. Men samtidigt råder det i debattartikeln en viss begreppsförvirring. Kan verkligen Ulleråker betecknas som "f...

Plankarta Ulleråker. Stadsbebyggelse utan närhet till skog!? Inger Sjöberg tycks i sin slutreplik inte vilja se skogen för alla träd. Att ytterligare försöka förklara hur det för framtida Ulleråkersbor kommer att finnas mycket goda möjligheter till skogspromenader, verkar vara meningslöst. Att de flesta Ulleråkersbor kommer att ha närmaste skogsområde bara ett par kvarter bort räknas inte enligt Inger Sjöberg så länge skogen ligger utanför planprogrammet. Som tur är tror jag få Uppsalabor är så "planprograms-begränsade" i hur de nyttjar staden. Att man vill diskutera exploateringsgraden, den rumsliga skalan, hälsoeffekter, miljörisker eller vilken natur som borde bevaras är så klart fullt legitimt och hör till en god stadsbyggnadsdebatt. Men att sprida en förvrängd bild av att man bygger bort möjligheterna till skogspromenader för de boende i området är ett fult debattknep som endast vilseleder och polariserar stadsbyggnadsfrågan. Istället uppmanar jag intresserade ...

Debattartikel som publicerades på unt-debatt .  I Upsala nya tidning har det de senaste veckorna framkommit reaktioner på den föreslagna exploateringsgraden av Ulleråker. 8000 bostäder ska enligt plan byggas i området för 15 - 20 000 nya invånare. "Förtäta inte för tätt" manar ledarsidan den 8/6. Hela Knivstas befolkning mellan Fyrisån och Dag Hammarskjölds väg påstås vara alldeles för mycket, utan någon vidare argumentation. Inger Sjöberg undrar den 9/6 var de utlovade skogspromenaderna ska äga rum, men missar att man behåller ett fantastiskt skogsområde som sträcker sig ett par kilometer längs åsen och att Fyrisån även i framtiden kommer uppskattas som promenad och motionsstråk. Av vad som kan uttydas av den fågelvy som publicerats över området är jag inte lika oroad för att det kommer byggas bort oersättliga naturområden och "lungor". Jag är uppvuxen i Ulleråker och har lekt i skogarna och de uppvuxna parkmiljöer som finns här - att en liten del av skogsmi...

Frågan om en bro och trafikled över Fyrisån vid Ultuna aktualiserades i gårdagens UNT när resultatet av medborgarenkäten presenterades.  I enkäten som också behandlade en mängd andra frågor så svarade 39 % att de var positiva till denna trafikled. Andra svar var uppdelade på alternativ som visar mer tveksamhet till denna. Samma enkät gav också resultatet att endast 14 % tror på att man huvudsakligen kommer att resa med bil i framtiden. Denna fråga om en trafikled i en miljö som andra vill göra till naturreservat och världsarv är förstås känslig. Tidigare i höstas avslogs på goda grunder den länge planerade trafikleden som planerades i tunnel under stadsskogen. Ambitionen med denna var att sluta ringen och skapa en ringled i staden, ett syfte som kan ifrågasättas speciellt med tanke på kostnader och intrång i känslig miljö, samt frågan om vilka problem en sådan led egentligen kan lösa. T.ex finns det mängder av planer från femtiotalet om hur stadskärnorna skulle ge plats åt s...

Tågbranschen är onödigt krånglig och möter inte kundernas efterfrågan. Ibland är det svårt att leva hållbart, som när man ska försöka resa miljövänligt till centraleuropa från ett avlägset Norrland. Att det tar tid att ta tåget går det att leva med - men att det ska vara så svårt? Att boka internationella resor med tåg är en nästan ogenomtränglig djungel jämfört med att boka flyg, där det finns en uppsjö av obundna bokningssidor som ger snabb överblick och möjligheter att jämföra priser, restider, mellanlandningar och flygbolag. När det ska bokas tåg är inte ens priserna överblickbara. Tänk om det inte hade varit så. Att priser och resalternativ var överblickbara - om det skulle gå att klämma in ett par timmars lunch för att träffa en gammal bekant i en stad som Köpenhamn på vägen ner till Berlin, Paris eller Bryssel. Ett annat problem är hur begränsad tjänsten tågresande är. Den som resa med cykel genom Sverige och ta delsträckor med tåget, får byta till bussen. Borta är näml...

Umeå är en stad med ambitioner och har satt upp målet att till år 2020 ska Umeåregionen vara världsledande för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. För att nå målet har man bildat ett nätverk av fastighetsägare, arkitekt/ingenjör firmor, entreprenad företag samt stadens universitet. Det är givetvis ett gott initiativ och en fråga som kommer att bli nödvändig att ta itu med. I måndags var jag på en presentation där Ulf Nordwall från PEAB berättade om nätverkets nya bok, deras arbete och om hållbara byggnader i den norrländska regionen. Boken tar upp exempel på hållbara hus byggda i Norrland, de utvalda byggnader har nominerats av allmänheten som sedan handplockats av nätverkets experter. Under presentationen blev jag först positivt överraskad när hållbarhetsbegreppet sattes in i en historisk kontext med sin början hos Vitruvius. Långt från dagens version om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, men definitivt tänkvärt. Presentationen gled snabbt över till de ...

Läste idag svensk handels rapport: "Levande stadskärnor - hot och möjligheter". Intressant i denna rapport var en enkät som besvarats av branschfolk i olika svenska städer. Frågan de svarade på var om de upplevde brist eller överskott på lokaler i stadskärnan, stadsdelarna och i externhandeln. Svaren sorterades sedan efter städernas storlek och ger på så sätt en intressant överblick av handelns förutsättningar i Svenska städer. En av kategorierna innehöll städerna Linköping, Uppsala, Malmö och Göteborg, där svaren var entydiga. Alla kategorierna ansågs ha ett överskott av lokaler. Stadskärna, som externhandel. Läget i stadsdelscentrumen var fler osäkra om, även om här också ansågs vara en brist på lokaler. Handelns utveckling i städerna har varit brutal de senaste tio åren. När jag kommer hem till Uppsala blir jag ständigt medtagen till nya okända handelscentrum i stadens utkant. Nyetableringar sker ständigt, men på senare tid har också nedläggningar kommit. Nyligen lade ...

I debatten om Förbifarten, österleden och ny tunnelbana har finansieringsfrågan sällan kommit på tal. Mer av allt har varit det politiska mantrat från regionens politiker. Men sanningen är att när de regionala pengarna går till förbifarten blir det staten som får betala för resten. Förbifarten är främst finansierad med trängselavgifter i centrala Stockholm där staten bidrar med 6 miljarder. Men därefter är pengarna från trängselavgifterna slut. Samtidigt visar det sig att Landstinget som sköter kollektivtrafiken rör sig med stora underskott. Pengar för de utlovade tunnelbanelinjerna och österleden måste därför tas från statskassan. Jämför med att man i Uppsala kallt skulle räkna med att staten finansierade utbyggnaden av ett spårvägssystem om 8 miljarder kronor. Eftersom man litar på staten så lägger kommun och landsting sina egna pengar på en lika dyr stadsmotorväg i tunnel (för att Uppsalaborna ska slippa se sin egna trafik) som gör resorna inom staden lite snabbare med bil. Sjä...

Jag skulle i denna argumenterande text vilja ifrågasätta den allmänt rådande synen på Bromma som ekonomisk motor för Stockholm och Sverige. Rörelse av varor och människor har genom tiderna avgjort städernas placering och tillväxt. Från början etablerades städer därför i samband med stora jordbruksarealer, gruvor, religiösa platser, vid strategiska vattenvägar och idealiska hamnar. Som exempel på det senare finns Sundsvall, New York, Bombay och Stockholm. Under 1800-talet kom Järnvägen, vilken skapade en stor mängd stationssamhällen i Sverige, som Mullsjö, Vännäs, Storvik och Brunflo. Idag har flygtrafiken denna roll. Intill de större flygplatserna växer det idag fram renodlade flygplatsstäder med hotell, konferensanläggningar, resorts, företagskluster och även bostäder. I Stockholm syns denna utveckling  kanske främst i Kista som med sitt läge intill E4:an och pendeltåg är väl sammankopplad med både Arlanda och den övriga Stockholmsregionen. En flygplats med många flyglinje...

Kommunen verkar ha förstått behovet av en sammanhängande planering för de stora  obebyggda områdena i södra uppsala. De har arrangerat samrådsmöte och skapat en hemsida om områdets utveckling. De har även lagt ut en enkät som man kan svara på. Nedan följer mina svar, som på grund av de begränsade svarsalternativen står i textform. Fråga 1. Höga eller låga hus? * Blandad bebyggelse med väldefinierade och intima stadsrum med gator prioriterade för lek och spontanitet framför bilar. Fråga 2. Hur reser man i framtiden? * Främst gå, cykla och snabbspårväg på högbana (som i t.ex Köpenhamn). Befolkningstätheten kommer att motivera en sådan satsning. Stadsdelen bör utformas så att boende utan bil gynnas ekonomiskt. Fråga 3. Broar över Fyrisån? * Bergsbrunna ligger för långt bort. Vi som bor i södra staden kommer fortsatt åka buss /kollektivt mot centralstationen oavsett naiva förhoppningar om att kunna avlasta trafik till resecentrum. En ny bro vid kungsängsesplanaden behövs...

Politik och syskondynamik. Två olika verklighetsbilder slåss mot varandra, obekymrade om att ett vågmästarparti skriker för full hals. Vågmästarpartiet tänker fortsätta skrika tills något av de andra partierna kommer med tröst. Men så börjar även allianspartierna skrika, ni började! Så här gjorde ni mot oss! De rödgröna storebrorspartierna som hittills försökt att lugna ner situationen och manipulera sina mindre syskon, ryter nu till och visar att man är beredda att ta i med hårdhandskarna. Själv är jag partisk vad gäller vilken verklighetsbild som är mest korrekt. Jag tycker att Alliansen är lite väl fast i sin egen förträfflighet och ytterst småkänsliga för kritik. Ta t.ex Magdalena Anderssons uttalande om att det är "tomt i ladorna", där de borgerliga slog bakut. Men faktum är att Sveriges ekonomi är i ett prekärt läge med riskabelt stora skulder hos hushållen, som kräver en buffert samtidigt som investeringsbehovet i infrastruktur är stort. Nu kanske det inte var rikt...

Augustenborg, Malmö. Tidigare översvämningsdrabbad stadsdel som  anpassats med vackra dagvattensystem. Ledare i unt menar att klimatet sätter stopp för mer byggnation inom stadsgränsen och förtätning av staden. När "sanningar"sprids i syfte att vilseleda, när en åsikt sveps i falska argument för att ge sken av att vara en ren nödvändighet, då är det lätt att bli skeptisk. I dagens UNT återfinns en ledartext med dessa kännetecken. I texten "vidga stadsplaneringen till kransorterna" driver författaren tesen att staden snart är färdigbyggd och hänvisar bland annat till klimatförändringar med efterföljande översvämningar som argument mot förtätning av staden. Vissa insinuationer är förstås svåra att ta på allvar som att klimatförändringar och mer nederbörd skulle sätta stopp för byggande inom stadsgränsen i Uppsala. Som arkitekt med en utbildning fokuserad på hållbarhet så ser jag det som direkt vilseledande. Det går att bygga tätbebyggda stadsmiljöer även i k...

Södra Uppsala. Markerat i svart nya bebyggelseområden. Cirka 1.3 kvadratkilometer. Stadsbyggnadsdirektör Mats Norrbom påpekar i en insändare att nya bostäder i Ulleråker kräver nya bilvägar genom åriket. Dock så brister kommunens analys för hur den kraftiga utvecklingen i södra Uppsala (Polacksbacken, Rosendal och Ulleråker) också skapar förutsättningar för nya målpunkter som i sin tur kommer att styra trafikflöden och bli avgörande för områdets attraktivitet. Det kan till exempel inte ses som självklart att behovet av handel ska överlåtas till avlägsna Boländerna i denna del av staden där mer än 30 000 invånare (troligtvis 40 000 om man kollar längre fram i tiden) kommer att bo på en relativt liten yta. Södra Uppsala behöver ett eget "city" med ett fullgott utbud av konsumtion. I området finns också två universitetscampus i form av Ultuna och Polacksbacken, varav det sistnämnda lider av att vara uppdelat på flera forskningfabriker utan ett gemensamt centrum eller en ...

Less is more. More with less. Less with less. Equality. Overconsumption together with disproportional inequalities make up a global society a long way from being sound. Rights to health, security, education and livelihood are light windily set aside by rights to property as soon as the consequences affect consumer prices or other corrupt interests. Not even the climate treats us as equals, when catastrophes attach little attention where the consequences are most severe. Can climate be solved without solving the problems concerning equality? Even in the rich fortresses of the world problems exist. Unemployment, lack of housing, depression, inequalities and a segregation of the rich from the poor. Can we fix unemployment in the same time as we fix the problem of over consuming natural resources? Capitalism proclaims to have the answers to some of these issues, but the answers to our climate are vague. In the same time we see the rise of a middle class in China and India - countr...

De gamla stadsplanerna fyller återigen en betydelsefull roll när städerna börjat byggas inåt. Som analysverktyg i en scenario-baserad planering kan den förnya stadsplaneringen. Innan modernismens intåg i stadsplaneringen var stadsplanen det huvudsakliga planeringsverktyget. En plan som ordnade staden i gatumark, kvartersmark och allmänna platser och parker. I en tid av snabb urbanisering blev stadsplanen ett nödvändigt ramverk för byggandet i staden. Ramverket tillgodosåg mark för skolor och ett kapacitetsstarkt gatunät, medan invånarna fick fritt spelrum att bestämma själva innehållet i staden. Denna tradition som har sitt ursprung i antikens grekland, främjar en formbar stad, som i hög grad kan anpassa sig till behovet vad gäller befolkningsmängd, trafik, produktion och handel. Dock kom modellen att ersättas i och med bilsamhället och den modernistiska planeringens intåg.  Den modernistiska stadsplaneringen grundar sig mycket i Ebenezer Howards idéer om Garden cit...

Nya Gottsunda centrum - en kommunal storsatsning. Granskning av den kommunala storsatsningen på kommers och kulturlokaler i Gottsunda centrum. En del saker förändras fort. För varje gång jag återvänder till Uppsala märker jag av det. Ibland vet man inte riktigt vad som har förändrats - bara att det skett. Andra gånger är det som att alla minnen av hur det var tidigare svepts bort. Allt är nytt och oigenkänligt. Så är det vid nya Gottsunda centrum. Köpcentrumet, en miljö som sällan hamnar i arkitekturtidningarna trots dess stora roll i vardagen och i samhället. Det är här man handlar, käkar lunch, går på klippning och möter bekanta. Gottsunda centrum är en sådan miljö. Den gamla centrumanläggningen har de senaste åren totalrenoverats, med en övervåning och ett kulturhus. Det är kommunala pengar som äger och förvaltar detta, vilket också inbjuder till kritik. Vilken roll har kommunala skattepengar i ett köpcentrum att göra? Särskilt med tanke på stadsdelens historia som en stigm...

Villasprawl eller stadskvarter? - dags för den täta staden 2.0 Behöver vi bo i en förtätad stad? Och vad är fel med att fortsätta bygga utåt? Under sommaren har en debatt om de senaste årens dogm inom stadsbyggnad blossat upp. Är förtätning enbart av godo och har naturnära utglesning fått ett oförtjänt rykte om att vara dyrt och miljöovänligt? Bakgrunden till att stadsförtätning blivit en dogm i dagens stadsplanering bygger dels på ett trendbrott i hur folk väljer att bo och dels på att utglesning oftast kostar. Efter 70-talets utflyttning ut ur städerna har centrala lägen blivit alltmer eftertraktade. Idag finns det inte, även i storstäderna, någon ekonomi att bygga flerfamiljshus i periferin på jungfrulig mark. Kostnader för infrastruktur och betalningsvilja avråder både kommuner och byggföretag att bygga så som tidigare varit praxis under nittonhundratalet. Det råder idag en relativt stor konsensus om att denna strategi har fördelar, t.ex att en tät stad är mindre bilber...

Another viewpoint can transform how we understand space. Could space programming become an open-source practice? Have we forgotten the importance of script and meanings on physical form? Space affects people in two ways. The first is in a physical way, where the forms and dimensions of spaces and objects, together with their relations gives opportunities, a framework, that decides where it is possible to sit, stand, run, walk or eat soup. etc. But this physical side of space is on the other hand also given a cultural meaning. What they are is not only shaped by its physical form, but also how human culture relate towards it. Holy cows appear everywhere in our common way of understanding space. One could say that this is the software-side of space. A software that gives the physical form a meaning. Often set aside is that this software is not a constant. The meaning of spaces can change; the American dream becomes a nightmare suburbia; a street is reduced to a means of transp...